The ordinary life of an extraordinary person

Som sedan en tid tillbaka till 20% består av killar, blir temat för dagens blogg tänkte jag.

Detta underbara och något omaka gäng bestående av Mig själv, Lina Gustavsson, Elin Spånberg, Gabrielle Johansson och, sist men absolut inte minst, Magnus Älmqvist är ett direkt resultat av Barn och Fritids Programmet i Gislaved. Jag älskar verkligen dessa människor som tar mer och mer tid av mitt liv (inte alls negativt menat) och en allt större plats i mitt hjärta, ni har verkligen kommit att bli riktiga vänner! 

Det är kanske framförallt dessa 20% killarna (alltså Magnus) som livar upp skoldagarna på ett alldeles otroligt sätt. Det ända problemet är väl att man efter någon timma börjar tröttna på hans konstiga skämt, dåliga bordsskick och oförmåga att prata, men så säger han plötsligt något klockrent och man älskar honom igen! Dessutom för ju en hockeyspelande kille med sig ett antal hockeyspelande kompisar. Några kunde man kanske varit utan (konstiga blickar vid bussen, varför?) men vissa är ju väldigt fina, även om de har fullt med knäckebröd i halsen..

På tal om honom kommer här en av mina o Linas bästa konversationer ever:
Lina har en del knäckebröd innanför tröjan, hon pratar en hel del om detta på väg från maten och försöker tillslut få upp det. Samtidigt kollar en av mina och Magnus gemensamma vänner lite frågande på henne och jag kommenterar då detta.
Anna ser en ganska fin pojk som hon tycker ganska bra om och säger till Lina: Han är ju rätt söt ändå. Lina svarar: Knäckebrödet!? Anna som är övertygad om att hon fortfarande pratar om knäckebrödet i tröjan: Vadå, knäckebröd!? Jag menar ju honom?!  Lina ser lite frågande ut. Någon gång efter receptionen förstår Anna att Lina inte alls pratade om smulorna i sin tröja utan om den hesa hockeykillen..
Sedan denna incident har denna stackars kille fått ta emot en hel del blickar och börjar nog bli lite frågande till vad det är för människor hans lagkamrat egentligen umgås med.

Trots att Magnus är ett enda stort vandrande skämt så är han inte den enda av oss som är rolig, Lina är också ett ofrivilligt(!?) komiskt geni (som ni kunde läsa lite om tidigare). Hon är ju faktiskt så speciell att jag redan tillägnat henne och hennes språkliga missöden en hel blogg så hennes del i denna blir kanske något mer kortfattad. De saker jag tycker bäst om med Lina, förutom att hon är en av de roligaste tjejer jag någonsin mött, är att hon, precis som jag, älskar hästar (har saknat en bästis som gör det så länge!), bor på landet och dessutom är sjukt rolig att jobba med. När hon, jag och Elin gör grupparbeten på BKFn blir det bara inte bättre; Elin kommer med idéer, anna formulerar dem och Lina (som har så snygg handstil) skriver ner dem, teamwork på MVG nivå!

Så kom vi alltså helt sonika in på person nummer fem: Elin Spånberg, denna Refteletjej vars liv till äckligt stor del består av fotboll, är en av Bfs riktiga höjdare! Vi har våra mer eller mindre hetska diskussioner då våra åsikter inte alltid stämmer överrens men det gör mig inte så mycket; dels för att jag oftast vinner (Elin pikar mig en hel del då jag gör ett arbete om argumentation på kommunikationen), dels för att det är så sällan någon mer än jag har så starka åsikter om saker och ting som hon har. En klipsk tjej med en hel del attityd, precis som det ska vara!

Och på tal om klipsk så går vi så över till Gabrielle, en av de sötaste tjejerna jag någonsin lärt känna, om än dock inte en av de mer snabbtänkta (du skulle tro lite mer på dig själv vännen). Gabby är verkligen en underbar liten person och jag har ju som min personliga uppgift tagit på mig att se till att denna lilla flicka tar studenten med minst G i alla ämnen och att hon dessutom haft tre riktigt härliga år med inte mer än två misslyckade Parkar bakom sig!

Här kommer ett litet smakprov på hur en normal dag med dessa människor kan se ut (jag lovar att allt är hämtat från verkligheten, idag):
Dagen börjar (efter träning med den eviga träningsbästisen Emma) med att Anna ska berätta en hemlighet för Lina och Magnus får inte veta, blir jättesur och låter som en sexårig flicka som inte får som hon vill. Magnus får senare veta hemligheten (om än dock inte hela) men blir inte direkt nöjd trots detta eftersom det inte riktigt var den smaskiga hemlighet han hoppats..
Vi går ner till matsalen för att äta, idag bjuds det på minestronesoppa och Lina fiskar upp en av de stora klumparna som Anna och Magnus försökt undvika och blir rejält pikad för detta.
Gabby är grymt hungrig och äter 5 mackor, bland annat hinner hon äta upp två på kortare tid än Lina äter en (gissa om de båda blir pikade för detta..)
Magnus skäller på mig för att jag kallar honom Magnus och inte Mange (eller helst Monge/Månge?!) och så fort han tystnar säger de vid bordet bakom Magnus (eller något liknande), jag får världens skrattattack, och bryter ihop totalt, Gabby vet inte riktigt vad hon hört men antar att vi har samma tanke med tanke på hur mycket jag skrattar. Magnus, Lina och Elin fattar inte alls och Magnus, som troligtvis antar att vi skrattar åt honom, börjar bli lite sur innan vi mellan våra skrattattacker försöker förklara det roliga.
Vi sitter dessutom och pratar om nyss nämnda Knäckebröd (härligt smeknamn) och Linas väldigt svallande känslor för densamma (dessa känslor är väl kanske mest konstruerade av oss men alltid lika roliga att prata om) och Magnus talar om för Lina att han bor på en gård (eller Farm med Magnus ord) och att han har 13hundra kossor, genast blir Linas känslor verkliga!
En annan matsalshöjdare var Manges omvända vinkning till Henrik (hur många hälsar med baksidan av handen?!)
Efter lunch träffade jag tyvärr varken Gabby eller Magnus så mycket mer. Däremot arbetade jag, Elin och Lina en hel del med vårt Genus projekt (i pauserna mellan allt prat). Det är ett under att man kan få så mycket gjort under tiden man pratar om så mycket annat, säger då det: vi är den ultimata gruppen! Dock är det mesta från detta samtal mer eller mindre censurerat av både den ena och andra anledningen..  

Nu har jag alltså skrivit en del om de fyra personer som jag för tillfället umgås mest med men det är ju så att min underbara klass består av ett antal fler personer och här kommer en ännu kortare redogörelse för dem: Emma (såklart du bli först, min älskade träningskompis och en av de härligaste jag känner, vi har haft så mycket skoj ihop!!), Alexandra (En härlig flicka från Smålandstenar som jag inte förstår att jag inte upptäckt innan BF, tycker väldigt mycket om!), Josefin (Blond och söt som få med ett hjärta av guld), Tessy (Klassens bitch, grymt smart tjej med vissa attitydproblem :P), Daniel (En person med mycket personlighet), Jimmy (Väldigt säker ung man.. som jag tycker bättre och bättre om med tiden), Patrick (En snäll och söt kille från Gravö), Bea (Go tjej från Reftele), Sanna (Gammal skolkompis från Nordin som vägrar släppa taget :P), Malin och Camilla (Som jag inte känner tillräkligt bra för att skriva så mycket om? Trevliga Gislaveds tjejer!)

I dag har jag dessutom varit på Småläningens Marknad i Bredaryd (typ tredje gången i hela mitt liv) men träffade tyvärr inte Elias. Sen körde jag hem från Smålandsstenar med i stort sett inga missöden.
Tänkte när denna blogg nu tillslut är klar att jag ska gå och lägga mig och läsa lite (eftersom jag inte han det igår då en viss trevlig person höll mig kvar vid datorn..).
I morgon blir det skola och sen Tonår i Broaryd och sen är Anna ledig i 11 hela dagar, inte riktigt på Lovhumör men det ska nog bli trevligt i alla fall!