Anna
Tänk att något så enkelt som 4 bokstäver kan beskriva något så komplext som en person
Detta, mitt första andra inlägg under samma dag, ska faktiskt handla om mitt liv och den saliga blandning av sammanhang där jag ingår; Kyrkan, Klassen, "Gänget", Jaktlaget, för att bara nämna några..
Och idag, när jag satt i kyrkan och filosoferade lite medans jag pratade med Pappa Gud, kom jag fram till hur underbart det faktiskt är att ha så många, så olika vänskapskretsar och hur mycket jag skulle saknat det om det inte var så.
En av grejerna med att ha det på detta viset är hur otroligt det verkar för dem som bara känner mig i ett sammanhang att förstå hur jag passar in någon annanstans; vännerna i kyrkan fattar inte alls hur jag kan ha roligt när jag är på fest, klasskompisarna förstår inte alls grejen med att vara kristen, de flesta av mina kompisar kan inte alls föreställa sig mig blodig och i jaktkläder under tiden man styckar en älg, mina nya vänner kan inte tänka sig att jag någonsin vart full och de gamla förstår inte vad som hänt med den Anna som älskade att festa..
Men jag vill som sagt ha det såhär, jag gillar alla dessa sidor hos mig,mer eller mindre, och de är alla en del av min personlighet!
Anna är en person med många och olika intressen och personlighetsdrag; hon älskar att rida, är kristen, hon har grymt bra betyg, älskar barn, hon älskar att vara i skogen, tycker att hockey är den roligaste sporten som finns, hon älskar att läsa, dagdrömmer en massa, är besatt av Sagan om Ringen, hatar ormar, kan inte laga någon annan (god) mat än couscoussallad, hon har aldrig haft en bästa kompis i mer än nio månader (förutom Erik och Lovisa kanske..), älskar riktiga vintrar, har ett grymt stort behov av att känna sig macho, har en ganska taskig humor, hon älskar att skriva men hatar när någon annan läser det, hon vill bo i stan men älskar Hällabäck, hon är aldrig helt nöjd med det hon presterar, hon älskar att leka krig (paintboll, laserdome osv), är en äkta historie nörd, formligen älskar skolan, hon skulle aldrig klara sig utan sina många killkompisar, med mera med mera, dessutom tänker hon allt för mycket.
Jag är säker på att du känner igen långt ifrån alla dessa personlighetsdrag hos mig (om du inte möjligtvis är min mamma, syster eller kanske Erik) men alla dessa påståenden är sanna och stämmer in på mig.
Är det kanske inte så att de komplexa personerna är de mest intressanta?
Just denna helg är ju ett typexempel på hur många sammanhang jag tar del av; Fredag, hemmakväll pga. traumatisk hemfärd (egentligen skulle jag åkt på tonår), Lördag: hela Hällabäcks jaktlag var här till och från under hela dagen, själv spenderade jag stor del av dagen i min säng och läste.. På kvällen var jag först på Älgfest med jaktlaget, sen blev det tvspel med klasskompisarna och sen tillbaka till enganska blöt Älgfest och en rykande efterfest, dagen idag har bestått av fika och strunt prat med Evelina, en snabbvisit på favoritlovisas rum, Gudstjänst i kyrkan och körplanering med Ester. Vitt skilda personer och händelser..?
Jag är dessutom säker på att om jag bara haft ett, eller ett fåtal, av dessa umgängen eller intressen så hade jag snart tröttnat oavsett hur kul jag har när jag idag är med dessa personer eller gör dessa saker..
Är det inte komplexiteten i en person som gör personen ifråga intressant?
Me, Myself and Anna..
Detta, mitt första andra inlägg under samma dag, ska faktiskt handla om mitt liv och den saliga blandning av sammanhang där jag ingår; Kyrkan, Klassen, "Gänget", Jaktlaget, för att bara nämna några..
Och idag, när jag satt i kyrkan och filosoferade lite medans jag pratade med Pappa Gud, kom jag fram till hur underbart det faktiskt är att ha så många, så olika vänskapskretsar och hur mycket jag skulle saknat det om det inte var så.
En av grejerna med att ha det på detta viset är hur otroligt det verkar för dem som bara känner mig i ett sammanhang att förstå hur jag passar in någon annanstans; vännerna i kyrkan fattar inte alls hur jag kan ha roligt när jag är på fest, klasskompisarna förstår inte alls grejen med att vara kristen, de flesta av mina kompisar kan inte alls föreställa sig mig blodig och i jaktkläder under tiden man styckar en älg, mina nya vänner kan inte tänka sig att jag någonsin vart full och de gamla förstår inte vad som hänt med den Anna som älskade att festa..
Men jag vill som sagt ha det såhär, jag gillar alla dessa sidor hos mig,
Anna är en person med många och olika intressen och personlighetsdrag; hon älskar att rida, är kristen, hon har grymt bra betyg, älskar barn, hon älskar att vara i skogen, tycker att hockey är den roligaste sporten som finns, hon älskar att läsa, dagdrömmer en massa, är besatt av Sagan om Ringen, hatar ormar, kan inte laga någon annan (god) mat än couscoussallad, hon har aldrig haft en bästa kompis i mer än nio månader (förutom Erik och Lovisa kanske..), älskar riktiga vintrar, har ett grymt stort behov av att känna sig macho, har en ganska taskig humor, hon älskar att skriva men hatar när någon annan läser det, hon vill bo i stan men älskar Hällabäck, hon är aldrig helt nöjd med det hon presterar, hon älskar att leka krig (paintboll, laserdome osv), är en äkta historie nörd, formligen älskar skolan, hon skulle aldrig klara sig utan sina många killkompisar, med mera med mera, dessutom tänker hon allt för mycket.
Jag är säker på att du känner igen långt ifrån alla dessa personlighetsdrag hos mig (om du inte möjligtvis är min mamma, syster eller kanske Erik) men alla dessa påståenden är sanna och stämmer in på mig.
Är det kanske inte så att de komplexa personerna är de mest intressanta?
Just denna helg är ju ett typexempel på hur många sammanhang jag tar del av; Fredag, hemmakväll pga. traumatisk hemfärd (egentligen skulle jag åkt på tonår), Lördag: hela Hällabäcks jaktlag var här till och från under hela dagen, själv spenderade jag stor del av dagen i min säng och läste.. På kvällen var jag först på Älgfest med jaktlaget, sen blev det tvspel med klasskompisarna och sen tillbaka till en
Jag är dessutom säker på att om jag bara haft ett, eller ett fåtal, av dessa umgängen eller intressen så hade jag snart tröttnat oavsett hur kul jag har när jag idag är med dessa personer eller gör dessa saker..
Är det inte komplexiteten i en person som gör personen ifråga intressant?
Me, Myself and Anna..
En kringirrande lördag
Lördagen började ganska lugnt för Anna. Huset var dock fullt av våra mer eller mindre omtyckta grannar som saknade ström och därför tog sig diverse friheter i bland annat vårt badrum.. En grym pik till Adam som kommer hem till oss två gånger; en för att gå på toa (utrymde den några timmar efter detta på hans egen begäran) och sen för att duscha (troligtvis tog han sig då även friheten att låna mitt shampo (det luktade ju så gott när jag kom ut från duschen). Även fast de flesta troligtvis var där eftersom vi var de enda vettiga människor med ström, och de själva luktade ganska illa, så spenderades även en stor del av dagen åt att laga mat inför Älgfesten (denna årliga samling av Hällabäcks mest missanpassade) och här var fullt ös medvetslös hela dagen.
Anna hade en del funderingar på hur hon skulle spendera kvällen; Hela kvällen i bygdegården? Tvspel hos Daniel? Melodifestival hos Ester och Marcus? Fest i Reftele eller Mysig hemmakväll med Me, Myself and Anna? Beslöt mig tillslut för att åka till Bygdegården för att äta och sen fortsätta till Gislaved för en mysig kväll med Gabby, Elin och Daniel, kommer ju se alldeles för lite av dem under en tid nu! Jimmy blev nog lite besviken, hade väl sett fram emot ännu en trevlig fest med enganska packad flicka att ta hand om..? "Men Anna, så kan man ju inte bita av? Du sitter på fel sida, kom hit så ska vi göra något åt det!"
Maten drog ut lite på tiden, precis som Arenatävlingen som vi fick storstryk i (men vi visste i alla fall var camp nou(!?) låg), och var därför inte i Gislaved förren strax innan tio.
Spelade GuitarrHero, inte riktigt min grej, SingStar, ännu mindre min grej, och Buzz, detta var ett spel av annas smak trots att jag tryckte lite sakta så Daniel tog hem det. När jag sen skulle få revanch lade tvn av (fiflat lite med den kanske, Daniel?) så det blev lite The Day After Tomorrow istället innan Mamma kom och hämtade mig.
Vi skulle sen svänga in till Bygdegården och hämta pappa och Frida, men gissa vem som fastnade där? Vet inte hur många gånger jag försökte ta mig hem den kvällen men stoppades gång på gång av Jimmy. "Åsa, bara åk! Jag tar hem henne, och annars ser jag till att hon sover någon annanstans.." Tillslut var det ingen idé att säga emot. Det var lika bra att bara dricka Rom och Cola under tiden man kastar pil på en levande måltavla (bästa ever var när Magnus inte fattade att Jimmy flyttade pilen till BullsEye när jag kastade utan trodde jag var så grym..), diskuterar bössor med Anders, lyssnar på halvtaskig musik på Jimmys bilstereo och förundras över vissa människors mognad under tiden man ler och ser snäll ut..
Bilen bär tillslut av hemåt, strax innan två, och Anna är nära att kvävas av skratt innan vi ens lämnat Bygdegården.
"Anders, du tar formen!" "Anna, kolla här när Jimmy får formen i knäet! Ey, Jimmy, håll den här! Anna, snabbt sätt dig i knäet! Oj, jag kan nog inte ta formen.."
"Du sitter nog på något hårt som gör ont, men det är bara min telefon!" "Ursäkta att jag tar på dig, men det är bara min telefon!" Dendär telefonen fick ta en hel del skit under bilresan?
"Ska du hem?" "Neeej, hon ska på efterfest med mig!!" "Ska du hem?" "Uppenbarligen ska jag dit Jimmy ska?" "Jaha, hon sitter i Anders knä och raggar osså ska hon dit Jimmy ska, vilken tjej!"
"Vart ska ni egentligen?" "Björkebo och spela hockey! Hockey, hockey, hockey!" "Hur fan dricker Stefan Liv öl genom en sånhär?! (Målvaktsmask i storlek 10åring)"
"Och vad tror du att hade vart roligast?! Åka hem med Åsa eller följa med mig på efterfest?!"
Blev inte så mycket hockey väl i Björkebo, däremot en mysig men inrökande liten brasa (Mitt hår lutar någon äcklig blandning av rök och öl, kan det vara så att Anders och Jimmy andats lite väl mycket på mig?)..
Vid tre bestämde Carina att vi hade efterfestat klart och körde hem oss..
"Som han har släpat runt på dig hela kvällen, osså blir du inte ens inbjuden?!" As if I would´nt have turned him down?
Idag är Anna, på grund av alldeles för lite sömn och alldeles för mycket knasigheter den gågna natten,ganska trött. Ska nog, trots det, in till kyrkan ikväll och måste dessutom städa mitt rum. APUn börjar i morgon, inte så pepp som man borde men det blir nog skoj! Kommer sakna skolan bara; alla klasskompisarna, folket, killarna, skandalerna osv.
En av älgarna vars förtjänst det var att vi kunde ha så roligt som vi hade i går..
Och nästa år ska det allt bli min tur att bjuda på snappsen :P
Anna hade en del funderingar på hur hon skulle spendera kvällen; Hela kvällen i bygdegården? Tvspel hos Daniel? Melodifestival hos Ester och Marcus? Fest i Reftele eller Mysig hemmakväll med Me, Myself and Anna? Beslöt mig tillslut för att åka till Bygdegården för att äta och sen fortsätta till Gislaved för en mysig kväll med Gabby, Elin och Daniel, kommer ju se alldeles för lite av dem under en tid nu! Jimmy blev nog lite besviken, hade väl sett fram emot ännu en trevlig fest med en
Maten drog ut lite på tiden, precis som Arenatävlingen som vi fick storstryk i (men vi visste i alla fall var camp nou(!?) låg), och var därför inte i Gislaved förren strax innan tio.
Spelade GuitarrHero, inte riktigt min grej, SingStar, ännu mindre min grej, och Buzz, detta var ett spel av annas smak trots att jag tryckte lite sakta så Daniel tog hem det. När jag sen skulle få revanch lade tvn av (fiflat lite med den kanske, Daniel?) så det blev lite The Day After Tomorrow istället innan Mamma kom och hämtade mig.
Vi skulle sen svänga in till Bygdegården och hämta pappa och Frida, men gissa vem som fastnade där? Vet inte hur många gånger jag försökte ta mig hem den kvällen men stoppades gång på gång av Jimmy. "Åsa, bara åk! Jag tar hem henne, och annars ser jag till att hon sover någon annanstans.." Tillslut var det ingen idé att säga emot. Det var lika bra att bara dricka Rom och Cola under tiden man kastar pil på en levande måltavla (bästa ever var när Magnus inte fattade att Jimmy flyttade pilen till BullsEye när jag kastade utan trodde jag var så grym..), diskuterar bössor med Anders, lyssnar på halvtaskig musik på Jimmys bilstereo och förundras över vissa människors mognad under tiden man ler och ser snäll ut..
Bilen bär tillslut av hemåt, strax innan två, och Anna är nära att kvävas av skratt innan vi ens lämnat Bygdegården.
"Anders, du tar formen!" "Anna, kolla här när Jimmy får formen i knäet! Ey, Jimmy, håll den här! Anna, snabbt sätt dig i knäet! Oj, jag kan nog inte ta formen.."
"Du sitter nog på något hårt som gör ont, men det är bara min telefon!" "Ursäkta att jag tar på dig, men det är bara min telefon!" Dendär telefonen fick ta en hel del skit under bilresan?
"Ska du hem?" "Neeej, hon ska på efterfest med mig!!" "Ska du hem?" "Uppenbarligen ska jag dit Jimmy ska?" "Jaha, hon sitter i Anders knä och raggar osså ska hon dit Jimmy ska, vilken tjej!"
"Vart ska ni egentligen?" "Björkebo och spela hockey! Hockey, hockey, hockey!" "Hur fan dricker Stefan Liv öl genom en sånhär?! (Målvaktsmask i storlek 10åring)"
"Och vad tror du att hade vart roligast?! Åka hem med Åsa eller följa med mig på efterfest?!"
Blev inte så mycket hockey väl i Björkebo, däremot en mysig men inrökande liten brasa (Mitt hår lutar någon äcklig blandning av rök och öl, kan det vara så att Anders och Jimmy andats lite väl mycket på mig?)..
Vid tre bestämde Carina att vi hade efterfestat klart och körde hem oss..
"Som han har släpat runt på dig hela kvällen, osså blir du inte ens inbjuden?!" As if I would´nt have turned him down?
Idag är Anna, på grund av alldeles för lite sömn och alldeles för mycket knasigheter den gågna natten,
En av älgarna vars förtjänst det var att vi kunde ha så roligt som vi hade i går..
Och nästa år ska det allt bli min tur att bjuda på snappsen :P
En oväntad hemresa.
Hade en helt okej dag i skolan idag, trots två prov, halvrolig idrott och en Magnus med begynnande influensa(Min egen diagnos..), har bland annat vart på Coffea och fikat med Bfflickorna; jättegott.
Även hemresan började, trots en del regn och blåst under tiden man väntade på bussen, riktigt bra. Satt och pratade lite med Henrik, riktigt seriöst faktiskt, något som Anna verkligen saknat.
Det var sen, strax efter att Henrik hoppat av bussen i Löbbo, som allt hände. Bussen är tvungen att stanna eftersom det ligger två träd över vägen. En bil kommer och kör om, den stannar strax framför träden och helt plötsligt faller det ett träd till; rätt på bilen. Såg hur hemskt ut som helst! Anna är total skraj, vill inte dö sjutton år gammal av ett träd i huvudet!
Det är i alla fall i sådana här situationer man är glad att Adam finns; blev nog lite lugnare i alla fall av att han var där..
Sen kommer i alla fall Henrik med motorsågen för att ta bort träden, men de bara fortsätter att falla runt honom, var verkligen orolig för honom och förstod nog hur mycket jag faktiskt bryr mig om denna pojk; trots våra meningsskiljaktigheter i vissa frågor och hans ibland otroligt irriterande attitydproblem.
Kom till slut, med viss hjälp fån Tony, hela vägen hem.. Men läskigt var det!
Bestämde mig för att stanna hemma i kväll, haft tillräkligt med spänning för ett tag..
Och hemma kvällar; framförallt i kombination med nära döden upplevelser, sätter alltid fart på de jobbiga tankarna i Annas huvud..
Everybody is changing and I dont feel the same..
Vännerna förrändras, man förlorar kontakten med de gamla och hittar nya i stället..
Jag blir faktiskt ledsen på dig.. Trodde att vi båda ville att allt skulle vara bra? Men då kan det ju vara en fördel om du pratar med mig, berättar saker för mig? Det vore ju roligt om du någon gång hör av dig..? Är det konstigt att jag är mycket med dem, eller att jag väljer henne istället, när du inte verkar bry dig om oss alls? Ska vi vara vänner? I så fall vill jag att vi ska vilja det lika mycket..
Bftjejerna (och Magnus), ni blir mer och mer mina riktiga vänner, ni betyder mer och mer för mig för varje dag som går och jag tycker verkligen jättemycket om er! Kommer sakna er, och våra galna upptåg, hur mycket som helst under APUn!
Varför kan man inte sluta tänka, när tankarna ändå bara får en att må dåligt?
I morgon blir det i alla fall först fest med jaktlaget och sen bär det nog av till Gislaved för att spela Guitarr hero med Gabby och Daniel (om inget bättre dyker upp :P)
Soliga, saknade dagar med vännerna som var allt..
Varför kan inte allt vara som på Magnus biologilektioner?
Att bara få ligga i solen och göra inget alls med dem man tycker bäst om..
Jo, jag är verkligen glad idag, gladare än då tror jag, men det händer ändå att jag längtar tillbaks,
eller i alla fall längtar efter något annat än det som är nu..
Även hemresan började, trots en del regn och blåst under tiden man väntade på bussen, riktigt bra. Satt och pratade lite med Henrik, riktigt seriöst faktiskt, något som Anna verkligen saknat.
Det var sen, strax efter att Henrik hoppat av bussen i Löbbo, som allt hände. Bussen är tvungen att stanna eftersom det ligger två träd över vägen. En bil kommer och kör om, den stannar strax framför träden och helt plötsligt faller det ett träd till; rätt på bilen. Såg hur hemskt ut som helst! Anna är total skraj, vill inte dö sjutton år gammal av ett träd i huvudet!
Det är i alla fall i sådana här situationer man är glad att Adam finns; blev nog lite lugnare i alla fall av att han var där..
Sen kommer i alla fall Henrik med motorsågen för att ta bort träden, men de bara fortsätter att falla runt honom, var verkligen orolig för honom och förstod nog hur mycket jag faktiskt bryr mig om denna pojk; trots våra meningsskiljaktigheter i vissa frågor och hans ibland otroligt irriterande attitydproblem.
Kom till slut, med viss hjälp fån Tony, hela vägen hem.. Men läskigt var det!
Bestämde mig för att stanna hemma i kväll, haft tillräkligt med spänning för ett tag..
Och hemma kvällar; framförallt i kombination med nära döden upplevelser, sätter alltid fart på de jobbiga tankarna i Annas huvud..
Everybody is changing and I dont feel the same..
Vännerna förrändras, man förlorar kontakten med de gamla och hittar nya i stället..
Jag blir faktiskt ledsen på dig.. Trodde att vi båda ville att allt skulle vara bra? Men då kan det ju vara en fördel om du pratar med mig, berättar saker för mig? Det vore ju roligt om du någon gång hör av dig..? Är det konstigt att jag är mycket med dem, eller att jag väljer henne istället, när du inte verkar bry dig om oss alls? Ska vi vara vänner? I så fall vill jag att vi ska vilja det lika mycket..
Bftjejerna (och Magnus), ni blir mer och mer mina riktiga vänner, ni betyder mer och mer för mig för varje dag som går och jag tycker verkligen jättemycket om er! Kommer sakna er, och våra galna upptåg, hur mycket som helst under APUn!
Varför kan man inte sluta tänka, när tankarna ändå bara får en att må dåligt?
I morgon blir det i alla fall först fest med jaktlaget och sen bär det nog av till Gislaved för att spela Guitarr hero med Gabby och Daniel (om inget bättre dyker upp :P)
Soliga, saknade dagar med vännerna som var allt..
Varför kan inte allt vara som på Magnus biologilektioner?
Att bara få ligga i solen och göra inget alls med dem man tycker bäst om..
Jo, jag är verkligen glad idag, gladare än då tror jag, men det händer ändå att jag längtar tillbaks,
eller i alla fall längtar efter något annat än det som är nu..
DagboksBloggare
Såg att Milia gjort ett test för vilken typ av bloggare man var, så jag tänkte att jag skulle prova.. Här är reslutatet:
Dagboksbloggare
Din blogg är din offentliga dagbok. Du skriver om tentor, mensvärk, godissug, barnuppfostran, tandläkarbesök, ångest, spindelfobi och relationsproblem. Du skiter fullständigt i huruvida dina inlägg innehåller korrekt grammatik, kommatering och tangentbordsmissar. Din blogg är ändå bara till för vardaglig ventilering och att ingen läser den bekommer dig inte det allra minsta.
Ooh no, tycker inte att detta stämmer alls! Inget fel alls på min gramatik, jag korrektur läser alltid min blogg och hittar jag någonsin några stavfel så rättar jag till dem, ibland långt senare, jag har dessutom en hel del läsare och ser inte alls min blogg som en dagbok utan mest som en chans att slippa från andra människors åsikter om att jag borde skriva något som publiceras; Min blogg publiceras ju på internet, räcker inte det..?! Skriver däremot om en massa väldigt vitt skillda, och oftaganska ointressanta, ämnen. Till exempel de som tagits upp i stycket ovan; men vad ska jag skriva om om inte mitt liv, mina åsikter och känslor? Det är ju som sagt min blogg.
Om jag då i alla fall ska leva upp till denna titel som Dagboksbloggare bör jag väl även skriva lite om min dag; en helt vanlig dag på Bf i Gislaved.
Skulle träna med Emma i morse men en benhinne (Hjärnhinne?!) inflammation och ett matteprov satte stopp för detta och istället lades en stund på smink och hår innan vi gick tillbaka till skolan och satte oss i Oasen för att plugga litegrann.
Efter mycket prat och lite matte blev det dags för deras mattepprov och min engelskalektion, men först han man bli lite uppdaterad i Linas lilla liv.. Både positiva och negativa saker som snurrar även i hennes lilla huvud, men tror på dig! <3
Engelskan kanske inte är de roligaste lektionerna i veckan men Anna genomled denna, sista på tre veckor. Efter engelskan blev det datorkunskap, inte heller någon höjdare. Sedan blev det dags för vår kvartslånga lunch, den piffades ju i alla fall upp lite av ett visst knäckebröd, blev dock lite förolämpad av påhoppet om att jag skulle vara en stalker, vi bestämde ju att vi skulle vara kompisar, då borde jag väl få äta fast han är i matsalen, i alla fall?
Resten av dagen bestod sen av BKF: fika (fixat av annas lilla mamma), Genusarbetesredovisningar, Dans och APU information och sen var det slut för i dag.
Bussresan hem idag bestod till stor del av att Anna skällde på Camilla för att hon är så kall och okänslig. Stackare..
Kvällen bör bestå av plugg då jag har två prov i morgon; Samhäll om välfärd och Historia om upplysningstiden, industriella revolutionen, kolonialtiden och amerikanska revolutionen, men det känns inte som att det kommer bli så mycket pluggat. Finns så många andra tankar som far runt i huvudet på Anna, tankar som inte alls rör varken Voltaire, Amerikanska författningen eller Socialdemokraternas syn på folkhemmet..
Hur kan en värld så vacker vara så jobbig att leva i?
Varför kan man inte få det man vill, när man för en gångs skull vet vad man vill?
Varför kan inte människor fortsätta vara dem de alltid varit? Dem de lovat att vara?
Varför kan man aldrig göra något mer än bara torka tårarna när ens vänner gråter?
Hur kan livet gå vidare fast det händer så många, så stora saker hela tiden?
Hur kan man skratta så mycket när man inget vill hellre än att gråta?
Vill ha dig. Saknar dig. Vill göra allt bra för dig. Vill aldrig förlora dig. Men jag klarar ju inte ens av att leva mitt eget liv!?
Vad har han tänkt att jag ska göra med detta liv jag fått som gåva, just nu slösar jag ju bara bort det på inget?
Dagboksbloggare
Din blogg är din offentliga dagbok. Du skriver om tentor, mensvärk, godissug, barnuppfostran, tandläkarbesök, ångest, spindelfobi och relationsproblem. Du skiter fullständigt i huruvida dina inlägg innehåller korrekt grammatik, kommatering och tangentbordsmissar. Din blogg är ändå bara till för vardaglig ventilering och att ingen läser den bekommer dig inte det allra minsta.
Ooh no, tycker inte att detta stämmer alls! Inget fel alls på min gramatik, jag korrektur läser alltid min blogg och hittar jag någonsin några stavfel så rättar jag till dem, ibland långt senare, jag har dessutom en hel del läsare och ser inte alls min blogg som en dagbok utan mest som en chans att slippa från andra människors åsikter om att jag borde skriva något som publiceras; Min blogg publiceras ju på internet, räcker inte det..?! Skriver däremot om en massa väldigt vitt skillda, och ofta
Om jag då i alla fall ska leva upp till denna titel som Dagboksbloggare bör jag väl även skriva lite om min dag; en helt vanlig dag på Bf i Gislaved.
Skulle träna med Emma i morse men en benhinne (Hjärnhinne?!) inflammation och ett matteprov satte stopp för detta och istället lades en stund på smink och hår innan vi gick tillbaka till skolan och satte oss i Oasen för att plugga litegrann.
Efter mycket prat och lite matte blev det dags för deras mattepprov och min engelskalektion, men först han man bli lite uppdaterad i Linas lilla liv.. Både positiva och negativa saker som snurrar även i hennes lilla huvud, men tror på dig! <3
Engelskan kanske inte är de roligaste lektionerna i veckan men Anna genomled denna, sista på tre veckor. Efter engelskan blev det datorkunskap, inte heller någon höjdare. Sedan blev det dags för vår kvartslånga lunch, den piffades ju i alla fall upp lite av ett visst knäckebröd, blev dock lite förolämpad av påhoppet om att jag skulle vara en stalker, vi bestämde ju att vi skulle vara kompisar, då borde jag väl få äta fast han är i matsalen, i alla fall?
Resten av dagen bestod sen av BKF: fika (fixat av annas lilla mamma), Genusarbetesredovisningar, Dans och APU information och sen var det slut för i dag.
Bussresan hem idag bestod till stor del av att Anna skällde på Camilla för att hon är så kall och okänslig. Stackare..
Kvällen bör bestå av plugg då jag har två prov i morgon; Samhäll om välfärd och Historia om upplysningstiden, industriella revolutionen, kolonialtiden och amerikanska revolutionen, men det känns inte som att det kommer bli så mycket pluggat. Finns så många andra tankar som far runt i huvudet på Anna, tankar som inte alls rör varken Voltaire, Amerikanska författningen eller Socialdemokraternas syn på folkhemmet..
Hur kan en värld så vacker vara så jobbig att leva i?
Varför kan man inte få det man vill, när man för en gångs skull vet vad man vill?
Varför kan inte människor fortsätta vara dem de alltid varit? Dem de lovat att vara?
Varför kan man aldrig göra något mer än bara torka tårarna när ens vänner gråter?
Hur kan livet gå vidare fast det händer så många, så stora saker hela tiden?
Hur kan man skratta så mycket när man inget vill hellre än att gråta?
Vill ha dig. Saknar dig. Vill göra allt bra för dig. Vill aldrig förlora dig. Men jag klarar ju inte ens av att leva mitt eget liv!?
Vad har han tänkt att jag ska göra med detta liv jag fått som gåva, just nu slösar jag ju bara bort det på inget?
Bftjejerna drömmer om Knäckebröd..
Får väl hopppas att Gabby inte tar illa upp när jag stjäl hennes citat men detta, klassens största samtalsämne, måste bara få en (mer eller mindre) egen blogg, framförallt efter en vecka som denna..
För er ickeinvigda ska väl kanske förklaras att med Knäckebröd så menas inte, endast, detdär hårda brödet som man äter i stället för skollunch. Utan även en viss kille i trean som spelar hockey med vår kära Magnus.
I denna redogörelse nämns inga namn men ni vet nog ändå vem jag menar..
Allt började en dag för en ganska lång tid sen då en av flickorna i klassen (en blond liten knas som brukar umgås med Tessy) kommer till skolan och berättar att hon drömt om en kille i vår egen hockeykilles hockeylag, gissa vem om inte Knäckebrödet!
Vid denna tidpunkt har han dock inte hunnit få sitt smeknamn, detta kommer lite senare vid en annan incident som bland annat innefattar; en hes hockeyspelare, en massa knäckebröd i Linas tröja, en annan hockeyspelare som Anna tycker ganska bra om. (denna har ni redan tidigare kunnat läsa om i min blogg så jag tar den inte igen) Men han kallas alltså Knäckebrödet eftersom han lät som att han hade knäckebröd i halsen när han var hes.
En kort tid efter detta kommer i alla fall en annan av våra blonda vänner i BF06A till skolan och berättar att hon drömt att hon varit otrogen mot sin pojkvän från Skeppshult och med vem? Om inte, just det: Knäckebrödet!
Bilderna som kommer upp i våra huvuden är, såklart, de båda när de har vilt sex, det visar sig dock att hon, bara, drömde att hon pussade honom; tji fick våra snuskiga fantasier!
Som om inte detta hade räckt så kommer en av Refteleknasarna också hon till skolan en morgon med en dröm att dela med sig av. Denna gång handlar det dessutom om en riktig orgie; som bland annat innehåller en trekant mellan Knäckebrödet, vår egen favorit i J20 laget och den blygaste, blondaste, bonnigaste tjej som någonsin satt sin fot på BF.
En viss lagkamrat till Knäckebrödet tar dock detta ganska hårt då han länge väntat på att i alla fall Lina ska få en Crush på just honom.
Denna historia är ju i sig ganska intressant men denna vecka har den spätts på ytterligare något då Anna och Lina hittills haft en härlig skandalvecka.
Allt börjar i måndags på väg till engelskan, Anna tittar in i ett hörn till vänster och ser att bland annat tidgare nämnda kille sitter där, det gör däremot inte Lina. Hon snurrar istället runt på stället och går sakta baklänges under tiden hon stirrar i taket (japp, hon såg lika efterbliven ut som det låter). Då kommer det ett "Ey Monge!" innifrån hörnet och Lina vaknar ur sin trans, får panik och hoppar på Magnus.
Som om detta inte vore nog håller hon lite senare på att ramla rakt i famnen på en annan hockeyspelare, hon har det inte lätt hon!
Dessutom har denna lilla flicka till råga på allt börjat stamma, jag lider så med dig!
I tisdags var höjdaren ändå i matsalen då Anna och Gabby just vart och hämtat knäckebröd och precis när vi sätter oss ner kommer ett antal killar från denna snyggingtäta klass för att lämna sina brickor. Knäckebrödet går först ochmer eller mindre springer ut från matsalen under tiden som Anna och Lina försöker sluta med vårt fjortisfnitter som får knäckebröden att sprutar.
Detta lyckas dock inte så bra och då kommer självklart en av de två killarna i denna klass som jag faktiskt umgås med (den jag inte känner så jätte väl, och nu mer troligtvis inte alls) och hälsar på Anna som inte kan sluta skratta åt Knäckebrödets småspringande och något förskrämda min, jag pressar i alla fall fram någon form av hälsning mellan skrattattackerna, men med tanke på blicken han gav mig och den smått generade minen han fick, så tror han nog att han själv var föremålet för vårt okontrolerbara skratt.
Allting fortsätter så idag då jag och Lina ska på Elevrådsmöte och därför får enganska lång håltimma. Denna spenderas i Oasen(!!) med att dricka choklad, göra bort sig för en annan kille i samma klass "Vart tog han vägen då (efter att ha pratat en stund om den, i mina ögon, finaste av dessa ekonomikillar)?" "Växlingsautomaten. (två meter bakom mig..)" och psyka Lina.
Drev med henne ganska rejält om att det självklart var Knäckebrödet som var deras representant och att jag skulle sätta mig jämte honom så hon inte hade något val. Lina blir skräckslagen och lugnar sig inte förrens jag övertalar henne att han inte alls kommer vara där och att det inte finns något alls att oroa sig för.
Tillsut är det dags för detta möte och gissa vem som snart kommer gående, om inte Knäckebrödet. Trodde på allvar att Lina skulle svimma, inte minst när vår Papperskompis sätter sig jämte honom och jag är stenhård med "Jag sätter mig jämte Niklas!" Jag gör dock inte det utan vi sitter snett bakom, vi kommer nog båda fram till att han nog är finare på långt håll.
Efter mötet, som tar ungefär fem minuter, sätter vi oss ovanför Oasen vid ett bord jämte några fnissiga TeknistTreor och Anna blir senare uppdaterad kring vissa nya skandaler i Linas liv.
Dock, för att Anna ska kunna bli uppdaterad om just denna skandal så måste vi gå en runda på ett annat ställe. Där hittar vi Jocke djupt försjunken i en bok och otroligt blåögd, men så ensam. Anna och Lina förbarmar sig över honom, i hans ögon kan det lika gärna vara så att vi tvingade honom att slita sig från sin älskade Beckham..
Men detta är ju inte hans blogg så vi räddade honom från att förgås av ensamhet under tiden Celander hade spanska!
Efter en stunds dividerande kring huruvida hockey eller fotboll är den bästa sporten, Beckham är snygg eller inte (inte), Jocke tycker om mig eller inte osv. blir det i alla fall dags för hans lektion och jag och Lina sätter oss på ett bord för att gå igenom veckans skandaler..
Tjugo i 3 blir det sen BKF och en hel del analyserande, lite kring vårt genusarbete och en hel massa kring andra saker..
Nu i kväll blir det mycket bloggskrivande, en hel del BKF och så ska vi börja renovera rum nummer två i kyrkan, fullspäckat i stort sett hela veckan. Det kommer nog, kanske, vid tillfälle en blogg även om mitt liv och vad som händer i det för dem som är intresserade..
Jo, något finare än så här är han nog allt!
För er ickeinvigda ska väl kanske förklaras att med Knäckebröd så menas inte, endast, detdär hårda brödet som man äter i stället för skollunch. Utan även en viss kille i trean som spelar hockey med vår kära Magnus.
I denna redogörelse nämns inga namn men ni vet nog ändå vem jag menar..
Allt började en dag för en ganska lång tid sen då en av flickorna i klassen (en blond liten knas som brukar umgås med Tessy) kommer till skolan och berättar att hon drömt om en kille i vår egen hockeykilles hockeylag, gissa vem om inte Knäckebrödet!
Vid denna tidpunkt har han dock inte hunnit få sitt smeknamn, detta kommer lite senare vid en annan incident som bland annat innefattar; en hes hockeyspelare, en massa knäckebröd i Linas tröja, en annan hockeyspelare som Anna tycker ganska bra om. (denna har ni redan tidigare kunnat läsa om i min blogg så jag tar den inte igen) Men han kallas alltså Knäckebrödet eftersom han lät som att han hade knäckebröd i halsen när han var hes.
En kort tid efter detta kommer i alla fall en annan av våra blonda vänner i BF06A till skolan och berättar att hon drömt att hon varit otrogen mot sin pojkvän från Skeppshult och med vem? Om inte, just det: Knäckebrödet!
Bilderna som kommer upp i våra huvuden är, såklart, de båda när de har vilt sex, det visar sig dock att hon, bara, drömde att hon pussade honom; tji fick våra snuskiga fantasier!
Som om inte detta hade räckt så kommer en av Refteleknasarna också hon till skolan en morgon med en dröm att dela med sig av. Denna gång handlar det dessutom om en riktig orgie; som bland annat innehåller en trekant mellan Knäckebrödet, vår egen favorit i J20 laget och den blygaste, blondaste, bonnigaste tjej som någonsin satt sin fot på BF.
En viss lagkamrat till Knäckebrödet tar dock detta ganska hårt då han länge väntat på att i alla fall Lina ska få en Crush på just honom.
Denna historia är ju i sig ganska intressant men denna vecka har den spätts på ytterligare något då Anna och Lina hittills haft en härlig skandalvecka.
Allt börjar i måndags på väg till engelskan, Anna tittar in i ett hörn till vänster och ser att bland annat tidgare nämnda kille sitter där, det gör däremot inte Lina. Hon snurrar istället runt på stället och går sakta baklänges under tiden hon stirrar i taket (japp, hon såg lika efterbliven ut som det låter). Då kommer det ett "Ey Monge!" innifrån hörnet och Lina vaknar ur sin trans, får panik och hoppar på Magnus.
Som om detta inte vore nog håller hon lite senare på att ramla rakt i famnen på en annan hockeyspelare, hon har det inte lätt hon!
Dessutom har denna lilla flicka till råga på allt börjat stamma, jag lider så med dig!
I tisdags var höjdaren ändå i matsalen då Anna och Gabby just vart och hämtat knäckebröd och precis när vi sätter oss ner kommer ett antal killar från denna snyggingtäta klass för att lämna sina brickor. Knäckebrödet går först och
Detta lyckas dock inte så bra och då kommer självklart en av de två killarna i denna klass som jag faktiskt umgås med (den jag inte känner så jätte väl, och nu mer troligtvis inte alls) och hälsar på Anna som inte kan sluta skratta åt Knäckebrödets småspringande och något förskrämda min, jag pressar i alla fall fram någon form av hälsning mellan skrattattackerna, men med tanke på blicken han gav mig och den smått generade minen han fick, så tror han nog att han själv var föremålet för vårt okontrolerbara skratt.
Allting fortsätter så idag då jag och Lina ska på Elevrådsmöte och därför får en
Drev med henne ganska rejält om att det självklart var Knäckebrödet som var deras representant och att jag skulle sätta mig jämte honom så hon inte hade något val. Lina blir skräckslagen och lugnar sig inte förrens jag övertalar henne att han inte alls kommer vara där och att det inte finns något alls att oroa sig för.
Tillsut är det dags för detta möte och gissa vem som snart kommer gående, om inte Knäckebrödet. Trodde på allvar att Lina skulle svimma, inte minst när vår Papperskompis sätter sig jämte honom och jag är stenhård med "Jag sätter mig jämte Niklas!" Jag gör dock inte det utan vi sitter snett bakom, vi kommer nog båda fram till att han nog är finare på långt håll.
Efter mötet, som tar ungefär fem minuter, sätter vi oss ovanför Oasen vid ett bord jämte några fnissiga TeknistTreor och Anna blir senare uppdaterad kring vissa nya skandaler i Linas liv.
Dock, för att Anna ska kunna bli uppdaterad om just denna skandal så måste vi gå en runda på ett annat ställe. Där hittar vi Jocke djupt försjunken i en bok och otroligt blåögd, men så ensam. Anna och Lina förbarmar sig över honom, i hans ögon kan det lika gärna vara så att vi tvingade honom att slita sig från sin älskade Beckham..
Men detta är ju inte hans blogg så vi räddade honom från att förgås av ensamhet under tiden Celander hade spanska!
Efter en stunds dividerande kring huruvida hockey eller fotboll är den bästa sporten, Beckham är snygg eller inte (inte), Jocke tycker om mig eller inte osv. blir det i alla fall dags för hans lektion och jag och Lina sätter oss på ett bord för att gå igenom veckans skandaler..
Tjugo i 3 blir det sen BKF och en hel del analyserande, lite kring vårt genusarbete och en hel massa kring andra saker..
Nu i kväll blir det mycket bloggskrivande, en hel del BKF och så ska vi börja renovera rum nummer två i kyrkan, fullspäckat i stort sett hela veckan. Det kommer nog, kanske, vid tillfälle en blogg även om mitt liv och vad som händer i det för dem som är intresserade..
Jo, något finare än så här är han nog allt!
Att tre år kan gå så otroligt fort..
I dag, för tre hela år sedan var det en av mitt livs värsta dagar, någonsin! Den femtonde februari 2005 dog min älskade vän och häst Cindy. En av mitt livs hittills största förluster; kommer aldrig glömma dig och aldrig sluta att sakna dig!
Vi hade så många härliga stunder ihop innan du försvann och på sätt och vis är jag nog ändå glad att det gick så fort som det gjorde, hade aldrig kunnat stå ut med att min fina häst skulle bli gammal sjuk..
Kommer ändå aldrig att gömma denna dag; att en häst kan låta på det viset, blicken hon gav mig och hur hon försökte följa med de andra hästarna hem fast hon inte kunde stödja på benet.. Att det första gången tog en halvtimma att lasta henne men när vi sen skulle till Slöinge gick hon direkt in.. Att hon stod och sparkade i transporten för hon ville komma ut, hur hon (som vanligt) mer eller mindre stegrade sig ur den..
Röntgenbilderna sen var en av de värsta saker jag sett; det måste gjort så ogudaktigt ont och ändå litade hon på mig till hundra procent, hela tiden..
Det värsta av allt är nog ändå hur levande en död häst kan se ut, det kändes så hemskt att åka hem och lämna henne där; min fina, älskade vän som hade gjort så mycket för mig..
Kommer alltid att minnas min Cindy och allt roligt vi var med om tillsammans! <3
Idag, den femtonde februari 2008, ska jag dock ha en riktigt trevlig dag!
Har precis vart ute och kört lite bil, pluggat en del historia och om en timme ska jag till min Lovisa för att klippa mig, färga håret och, frmaförallt, leka med min bästis!
Ikväll blir det Tonår och Charader och sen väntar en rolig helg :)
Cindy sommaren 2004, 22 år gammal <3
Vi hade så många härliga stunder ihop innan du försvann och på sätt och vis är jag nog ändå glad att det gick så fort som det gjorde, hade aldrig kunnat stå ut med att min fina häst skulle bli gammal sjuk..
Kommer ändå aldrig att gömma denna dag; att en häst kan låta på det viset, blicken hon gav mig och hur hon försökte följa med de andra hästarna hem fast hon inte kunde stödja på benet.. Att det första gången tog en halvtimma att lasta henne men när vi sen skulle till Slöinge gick hon direkt in.. Att hon stod och sparkade i transporten för hon ville komma ut, hur hon (som vanligt) mer eller mindre stegrade sig ur den..
Röntgenbilderna sen var en av de värsta saker jag sett; det måste gjort så ogudaktigt ont och ändå litade hon på mig till hundra procent, hela tiden..
Det värsta av allt är nog ändå hur levande en död häst kan se ut, det kändes så hemskt att åka hem och lämna henne där; min fina, älskade vän som hade gjort så mycket för mig..
Kommer alltid att minnas min Cindy och allt roligt vi var med om tillsammans! <3
Idag, den femtonde februari 2008, ska jag dock ha en riktigt trevlig dag!
Har precis vart ute och kört lite bil, pluggat en del historia och om en timme ska jag till min Lovisa för att klippa mig, färga håret och, frmaförallt, leka med min bästis!
Ikväll blir det Tonår och Charader och sen väntar en rolig helg :)
Cindy sommaren 2004, 22 år gammal <3
Starten på en elva dagar lång ledighet
Japp, rubriken syftar så klart på helgen, som råkar vara helgen innan sportlovet och början på detta nyss nämnda lov. Har ju, som jag tidigare uttryckt, inte vart så sugen på lov men nu börjar det kanske ta sig lite.. Här kommer i alla fall summeringen av vad jag gjort de första fyra av mina elva lediga dagar.
Börjar med fredag, trots att jag bara var ledig på kvällen så känns ju fredag ganska helgig.. Var en ganska typisk skoldag; tråkig Samhäll, intressant Historia, komisk lunch, skrattretande Svenska och lagom utmattande idrott. Efter skolan blev det så, som vanligt, tonår. Denna vecka i Broaryd, vi börjar med några omgångar maffia som i stort sett hela tiden gick Annas väg. -Helene är maffia, hon pratar så mycket! -Instämmer, men börjar misstänka att det är hennes personlighet! XD Evve är maffia, Marcus åkte ju ut först! (som om Evelina hade haft vett att ge igen om hon så var maffia?) och så vidare, maffia är alltid en höjdare.
Efter så mycket dödande blir man ju ganska hungrig, Lotta hde planerat en semelbakartävling. Helene och Martin vann disken, Louise vann bordstorkningen och jag, jag vann en chokladask. Gissa om jag glömde den i kyrkan sen?! Helt deprimerande! :(
Var förutom denna chokladasksincidenten trevlig tonårskväll som avslutades i familjen Larssons hall.
-Är Jakob här, jag tyckte jag såg honom i fönstret? -Det var pappa.. Tja, det sägs ju att tjejer vill ha en kille som påminner om deras far :P
I lördags var det födelsedagsmiddag hos mormor och på kvällen blev det Melodifestivalen med Ester, Marcus och Evelina. Tjugo minuter innan det ska börja får Ester för sig att vi ska koka karameller.. Tyvärr kokar de lite länge och blir stenhårda, tur att Evve hade chips! Tyckte verkligen det var härligt att se Marcus när han diggar till Christer Sjögren, kan så tänka mig honom om tio år; tunnhårigt och hårdrockshatande dansbands fan!
Tittade på Titanic sen och då stod väl Evelina för höjdarna, bland annat tyckte hon att Roses pojkvän är en sympatisk man.. Japp, den tjejen kommer få stryk!
På söndagen blev det hockey, Magnus spelade med J18 och de vann faktiskt. En mycket spännande match som slutade tre-två efter ett mål i slutminuterna. Magnus själv var förvånande offensiv och hade faktiskt några puckar i närheten av målet. Annars var höjdpunkterna diskussionen om huruvida det var Knäckebrödet som spelade eller inte (han är snyggare i skolan), huruvida Henrik heter Henrik eller Hjalmar (varför inte Celander på tröjan?), när Magnus åker fram till Mathisen när han släppt in ett mål och säger någonting och alla fyra på läktarn direkt säger; Pajas. Är däremot inte helt nöjd med Magnus språkbruk denna eftermiddag! Missade dessutom en hel del av matchen (bland annat ett mål och en utvisning) eftersom jag pratade så mycket i telefon och smsade med Lina. Förstår inte detta, är aldrig så här oengagerad när det är Elitseriematcher x)
Efter hockeyn kom Lina och hämtade mig och sen red vi en runda på hennes hästar. Flög inte av och Nobbe var riktigt trevlig! Hann även med att fika en del, snacka en massa skit, äta soppa och sitta vid datorn, till klockan halv nio, trevligt med tanke på att jag skulle jobba sen. Var klar på Lantmännen strax innan elva och sen var det bums i säng.
I går läste jag ut Cold Mountain, kom fram till att boken inte är riktigt lika bra som filmen, mycket hårdare och mer kallblodigt dödande.. Tycker bättre om både Ada och Inman när de är lite mer sympatiska och dessutom var ju några av mina absoluta favoritscener från filmen inte alls med i boken, tråkigt..
Läsningen tog i alla fall en stor del av dagen. Sen bestämde jag mig för att gå en runda i det otroligt vackra väder som var igår. Gick en ganska lång runda i skogen och filosoferade en del, kring framtiden, det förfutna och, kanske framförallt, på vilken vacker värld jag lever i, Hällabäck är helt enkelt underbart! Gissa vem man så möter på hemvägen? Erik och Helene, av alla människor, och långt hemifrån var de. Mycket osäker på om Helene alls visste vart de var på väg. Stannade i alla fall och pratade en stund innan vi slog följe hem.
När jag sen kom hem, lite senare än tänkt tack vare det oväntade sällskapet, bar det av till Uv. Där var en massa barn och nästan inga ledare så Lovisa ringdes in akut (tur man har henne). Vi såg en riktigt fin film och fikade. Sen blev det disk och efter det bar det åter av hemmåt.
Här hemma kom jag på att jag köpt ett nytt pussel, med Pirates of the Carribean, när jag och mamma var på Smålänningen så jag började pussla det och kom knappt halvvägs innan det var dags att sova.
Idag har jag tagit det ganska lungt på förmiddagen; pusslat lite och städat på mitt rum. Klockan ett bar det sen iväg till Gällstad med Mamma och Mormor. Gick runt en del själv och tittade på kläder och hittade faktiskt en hel del; fyra tshirts i olika färger och modeller, två tröjor och en kofta. Tyvärr inga jeans men ändå inte helt fel!
Dagens största miss var i alla fall att när jag för en stund sen tänkte sätta mig och pussla klart mitt fina pussel, så hade Frida redan gjort det. Gissa om jag blev sjukt sur på henne?!
Nu sitter jag så här och skriver blogg, ska försöka sovaganska tidigt. I morgon ska jag i alla fall rida Nessa och sen får vi se..
Utsikt upp mot Svinåsen i går när jag var ute och gick och solen började gå ner.
Ibland behövs det inte mer för att man ska känna sig helt tillfreds med livet! :)
Börjar med fredag, trots att jag bara var ledig på kvällen så känns ju fredag ganska helgig.. Var en ganska typisk skoldag; tråkig Samhäll, intressant Historia, komisk lunch, skrattretande Svenska och lagom utmattande idrott. Efter skolan blev det så, som vanligt, tonår. Denna vecka i Broaryd, vi börjar med några omgångar maffia som i stort sett hela tiden gick Annas väg. -Helene är maffia, hon pratar så mycket! -Instämmer, men börjar misstänka att det är hennes personlighet! XD Evve är maffia, Marcus åkte ju ut först! (som om Evelina hade haft vett att ge igen om hon så var maffia?) och så vidare, maffia är alltid en höjdare.
Efter så mycket dödande blir man ju ganska hungrig, Lotta hde planerat en semelbakartävling. Helene och Martin vann disken, Louise vann bordstorkningen och jag, jag vann en chokladask. Gissa om jag glömde den i kyrkan sen?! Helt deprimerande! :(
Var förutom denna chokladasksincidenten trevlig tonårskväll som avslutades i familjen Larssons hall.
-Är Jakob här, jag tyckte jag såg honom i fönstret? -Det var pappa.. Tja, det sägs ju att tjejer vill ha en kille som påminner om deras far :P
I lördags var det födelsedagsmiddag hos mormor och på kvällen blev det Melodifestivalen med Ester, Marcus och Evelina. Tjugo minuter innan det ska börja får Ester för sig att vi ska koka karameller.. Tyvärr kokar de lite länge och blir stenhårda, tur att Evve hade chips! Tyckte verkligen det var härligt att se Marcus när han diggar till Christer Sjögren, kan så tänka mig honom om tio år; tunnhårigt och hårdrockshatande dansbands fan!
Tittade på Titanic sen och då stod väl Evelina för höjdarna, bland annat tyckte hon att Roses pojkvän är en sympatisk man.. Japp, den tjejen kommer få stryk!
På söndagen blev det hockey, Magnus spelade med J18 och de vann faktiskt. En mycket spännande match som slutade tre-två efter ett mål i slutminuterna. Magnus själv var förvånande offensiv och hade faktiskt några puckar i närheten av målet. Annars var höjdpunkterna diskussionen om huruvida det var Knäckebrödet som spelade eller inte (han är snyggare i skolan), huruvida Henrik heter Henrik eller Hjalmar (varför inte Celander på tröjan?), när Magnus åker fram till Mathisen när han släppt in ett mål och säger någonting och alla fyra på läktarn direkt säger; Pajas. Är däremot inte helt nöjd med Magnus språkbruk denna eftermiddag! Missade dessutom en hel del av matchen (bland annat ett mål och en utvisning) eftersom jag pratade så mycket i telefon och smsade med Lina. Förstår inte detta, är aldrig så här oengagerad när det är Elitseriematcher x)
Efter hockeyn kom Lina och hämtade mig och sen red vi en runda på hennes hästar. Flög inte av och Nobbe var riktigt trevlig! Hann även med att fika en del, snacka en massa skit, äta soppa och sitta vid datorn, till klockan halv nio, trevligt med tanke på att jag skulle jobba sen. Var klar på Lantmännen strax innan elva och sen var det bums i säng.
I går läste jag ut Cold Mountain, kom fram till att boken inte är riktigt lika bra som filmen, mycket hårdare och mer kallblodigt dödande.. Tycker bättre om både Ada och Inman när de är lite mer sympatiska och dessutom var ju några av mina absoluta favoritscener från filmen inte alls med i boken, tråkigt..
Läsningen tog i alla fall en stor del av dagen. Sen bestämde jag mig för att gå en runda i det otroligt vackra väder som var igår. Gick en ganska lång runda i skogen och filosoferade en del, kring framtiden, det förfutna och, kanske framförallt, på vilken vacker värld jag lever i, Hällabäck är helt enkelt underbart! Gissa vem man så möter på hemvägen? Erik och Helene, av alla människor, och långt hemifrån var de. Mycket osäker på om Helene alls visste vart de var på väg. Stannade i alla fall och pratade en stund innan vi slog följe hem.
När jag sen kom hem, lite senare än tänkt tack vare det oväntade sällskapet, bar det av till Uv. Där var en massa barn och nästan inga ledare så Lovisa ringdes in akut (tur man har henne). Vi såg en riktigt fin film och fikade. Sen blev det disk och efter det bar det åter av hemmåt.
Här hemma kom jag på att jag köpt ett nytt pussel, med Pirates of the Carribean, när jag och mamma var på Smålänningen så jag började pussla det och kom knappt halvvägs innan det var dags att sova.
Idag har jag tagit det ganska lungt på förmiddagen; pusslat lite och städat på mitt rum. Klockan ett bar det sen iväg till Gällstad med Mamma och Mormor. Gick runt en del själv och tittade på kläder och hittade faktiskt en hel del; fyra tshirts i olika färger och modeller, två tröjor och en kofta. Tyvärr inga jeans men ändå inte helt fel!
Dagens största miss var i alla fall att när jag för en stund sen tänkte sätta mig och pussla klart mitt fina pussel, så hade Frida redan gjort det. Gissa om jag blev sjukt sur på henne?!
Nu sitter jag så här och skriver blogg, ska försöka sova
Utsikt upp mot Svinåsen i går när jag var ute och gick och solen började gå ner.
Ibland behövs det inte mer för att man ska känna sig helt tillfreds med livet! :)
Alkoholens vara eller icke vara
Sitter på Samhällskunskapen nu och skriver om ungefär samma sak som jag gjorde förra fredagen på svenskan; Vi måste minska alkoholkomsumtionen i vårt land.
Denna blogg blir någon slags kortfattad övning för den debatterande artikel jag egentligen borde jobba på.
Detta är en åsikt jag tror väldigt starkt på då alkoholen försör otroligt mycket i vårt samhälle; människor blir misshandlade och våldtagna, familjer splittras, barn far illa, människor förlorar allt; till och med livet, på grund av denna drog.
Under tiden gör samhället nada: man får föra in en nästan obegränsad mängd alkohol i landet, regeringen försöker sälja ut tillverkningen på sprit och man tar absolut inte sitt ansvar för alla människor som går sönder på grund av alkohol.
Om man väljer att låta en drog vara legal får man väl också ta konsekvenserna av den?
Skriver som sagt ännu en argumenterande artikel på detta ganska radikala ämne och denna gång drar jag allt ännu ett steg längre; vi bör i allt större grad helt förbjuda alkohol!
Man kan ha så otroligt roligt utan att vara drogad!
Nee nu ska jag återgå till min debatt artikel som kommer att ha ungefär samma budskap som denna blogg (ska bara försöka få det att ta närmare 2 sidor..) .
Ikväll blir det tonår (den ultimata fredagskvällen med fina vänner, mycket humor, goda semlor, jesus och ingen alkohol alls) och resten av helgen blir det alltså födelsedagsmiddag hos mormor, kanske årsmöte för Willmus, hockey i Gislaved, kanske en kväll hos Magnus och en hel del bilkörning!
Denna blogg blir någon slags kortfattad övning för den debatterande artikel jag egentligen borde jobba på.
Detta är en åsikt jag tror väldigt starkt på då alkoholen försör otroligt mycket i vårt samhälle; människor blir misshandlade och våldtagna, familjer splittras, barn far illa, människor förlorar allt; till och med livet, på grund av denna drog.
Under tiden gör samhället nada: man får föra in en nästan obegränsad mängd alkohol i landet, regeringen försöker sälja ut tillverkningen på sprit och man tar absolut inte sitt ansvar för alla människor som går sönder på grund av alkohol.
Om man väljer att låta en drog vara legal får man väl också ta konsekvenserna av den?
Skriver som sagt ännu en argumenterande artikel på detta ganska radikala ämne och denna gång drar jag allt ännu ett steg längre; vi bör i allt större grad helt förbjuda alkohol!
Man kan ha så otroligt roligt utan att vara drogad!
Nee nu ska jag återgå till min debatt artikel som kommer att ha ungefär samma budskap som denna blogg (ska bara försöka få det att ta närmare 2 sidor..) .
Ikväll blir det tonår (den ultimata fredagskvällen med fina vänner, mycket humor, goda semlor, jesus och ingen alkohol alls) och resten av helgen blir det alltså födelsedagsmiddag hos mormor, kanske årsmöte för Willmus, hockey i Gislaved, kanske en kväll hos Magnus och en hel del bilkörning!
Tjejgänget
Som sedan en tid tillbaka till 20% består av killar, blir temat för dagens blogg tänkte jag.
Detta underbara ochnågot omaka gäng bestående av Mig själv, Lina Gustavsson, Elin Spånberg, Gabrielle Johansson och, sist men absolut inte minst, Magnus Älmqvist är ett direkt resultat av Barn och Fritids Programmet i Gislaved. Jag älskar verkligen dessa människor som tar mer och mer tid av mitt liv (inte alls negativt menat) och en allt större plats i mitt hjärta, ni har verkligen kommit att bli riktiga vänner!
Det är kanske framförallt dessa 20% killarna (alltså Magnus) som livar upp skoldagarna på ett alldeles otroligt sätt. Det ända problemet är väl att man efter någon timma börjar tröttna på hans konstiga skämt, dåliga bordsskick och oförmåga att prata, men så säger han plötsligt något klockrent och man älskar honom igen! Dessutom för ju en hockeyspelande kille med sig ett antal hockeyspelande kompisar. Några kunde man kanske varit utan (konstiga blickar vid bussen, varför?) men vissa är ju väldigt fina, även om de har fullt med knäckebröd i halsen..
På tal om honom kommer här en av mina o Linas bästa konversationer ever:
Lina har en del knäckebröd innanför tröjan, hon pratar en hel del om detta på väg från maten och försöker tillslut få upp det. Samtidigt kollar en av mina och Magnus gemensamma vänner lite frågande på henne och jag kommenterar då detta.
Anna ser en ganska fin pojk som hon tycker ganska bra om och säger till Lina: Han är ju rätt söt ändå. Lina svarar: Knäckebrödet!? Anna som är övertygad om att hon fortfarande pratar om knäckebrödet i tröjan: Vadå, knäckebröd!? Jag menar ju honom?! Lina ser lite frågande ut. Någon gång efter receptionen förstår Anna att Lina inte alls pratade om smulorna i sin tröja utan om den hesa hockeykillen..
Sedan denna incident har denna stackars kille fått ta emot en hel del blickar och börjar nog bli lite frågande till vad det är för människor hans lagkamrat egentligen umgås med.
Trots att Magnus är ett enda stort vandrande skämt så är han inte den enda av oss som är rolig, Lina är också ett ofrivilligt(!?) komiskt geni (som ni kunde läsa lite om tidigare). Hon är ju faktiskt så speciell att jag redan tillägnat henne och hennes språkliga missöden en hel blogg så hennes del i denna blir kanske något mer kortfattad. De saker jag tycker bäst om med Lina, förutom att hon är en av de roligaste tjejer jag någonsin mött, är att hon, precis som jag, älskar hästar (har saknat en bästis som gör det så länge!), bor på landet och dessutom är sjukt rolig att jobba med. När hon, jag och Elin gör grupparbeten på BKFn blir det bara inte bättre; Elin kommer med idéer, anna formulerar dem och Lina (som har så snygg handstil) skriver ner dem, teamwork på MVG nivå!
Så kom vi alltså helt sonika in på person nummer fem: Elin Spånberg, denna Refteletjej vars liv till äckligt stor del består av fotboll, är en av Bfs riktiga höjdare! Vi har våra mer eller mindre hetska diskussioner då våra åsikter intealltid stämmer överrens men det gör mig inte så mycket; dels för att jag oftast vinner (Elin pikar mig en hel del då jag gör ett arbete om argumentation på kommunikationen), dels för att det är så sällan någon mer än jag har så starka åsikter om saker och ting som hon har. En klipsk tjej med en hel del attityd, precis som det ska vara!
Och på tal om klipsk så går vi så över till Gabrielle, en av de sötaste tjejerna jag någonsin lärt känna, om än dock inte en av de mer snabbtänkta (du skulle tro lite mer på dig själv vännen). Gabby är verkligen en underbar liten person och jag har ju som min personliga uppgift tagit på mig att se till att denna lilla flicka tar studenten med minst G i alla ämnen och att hon dessutom haft tre riktigt härliga år med inte mer än två misslyckade Parkar bakom sig!
Här kommer ett litet smakprov på hur ennormal dag med dessa människor kan se ut (jag lovar att allt är hämtat från verkligheten, idag):
Dagen börjar (efter träning med den eviga träningsbästisen Emma) med att Anna ska berätta en hemlighet för Lina och Magnus får inte veta, blir jättesur och låter som en sexårig flicka som inte får som hon vill. Magnus får senare veta hemligheten (om än dock inte hela) men blir inte direkt nöjd trots detta eftersom det inte riktigt var den smaskiga hemlighet han hoppats..
Vi går ner till matsalen för att äta, idag bjuds det på minestronesoppa och Lina fiskar upp en av de stora klumparna som Anna och Magnus försökt undvika och blir rejält pikad för detta.
Gabby är grymt hungrig och äter 5 mackor, bland annat hinner hon äta upp två på kortare tid än Lina äter en (gissa om de båda blir pikade för detta..)
Magnus skäller på mig för att jag kallar honom Magnus och inte Mange (eller helst Monge/Månge?!) och så fort han tystnar säger de vid bordet bakom Magnus (eller något liknande), jag får världens skrattattack, och bryter ihop totalt, Gabby vet inte riktigt vad hon hört men antar att vi har samma tanke med tanke på hur mycket jag skrattar. Magnus, Lina och Elin fattar inte alls och Magnus, som troligtvis antar att vi skrattar åt honom, börjar bli lite sur innan vi mellan våra skrattattacker försöker förklara det roliga.
Vi sitter dessutom och pratar om nyss nämnda Knäckebröd (härligt smeknamn) och Linas väldigt svallande känslor för densamma (dessa känslor är väl kanske mest konstruerade av oss men alltid lika roliga att prata om) och Magnus talar om för Lina att han bor på en gård (eller Farm med Magnus ord) och att han har 13hundra kossor, genast blir Linas känslor verkliga!
En annan matsalshöjdare var Manges omvända vinkning till Henrik (hur många hälsar med baksidan av handen?!)
Efter lunch träffade jag tyvärr varken Gabby eller Magnus så mycket mer. Däremot arbetade jag, Elin och Lina en hel del med vårt Genus projekt (i pauserna mellan allt prat). Det är ett under att man kan få så mycket gjort under tiden man pratar om så mycket annat, säger då det: vi är den ultimata gruppen! Dock är det mesta från detta samtalmer eller mindre censurerat av både den ena och andra anledningen..
Nu har jag alltså skrivit en del om de fyra personer som jag för tillfället umgås mest med men det är ju så att min underbara klass består av ett antal fler personer och här kommer en ännu kortare redogörelse för dem: Emma (såklart du bli först, min älskade träningskompis och en av de härligaste jag känner, vi har haft så mycket skoj ihop!!), Alexandra (En härlig flicka från Smålandstenar som jag inte förstår att jag inte upptäckt innan BF, tycker väldigt mycket om!), Josefin (Blond och söt som få med ett hjärta av guld), Tessy (Klassens bitch, grymt smart tjej med vissa attitydproblem :P), Daniel (En person med mycket personlighet), Jimmy (Väldigt säker ung man.. som jag tycker bättre och bättre om med tiden), Patrick (En snäll och söt kille från Gravö), Bea (Go tjej från Reftele), Sanna (Gammal skolkompis från Nordin som vägrar släppa taget :P), Malin och Camilla (Som jag inte känner tillräkligt bra för att skriva så mycket om? Trevliga Gislaveds tjejer!)
I dag har jag dessutom varit på Småläningens Marknad i Bredaryd (typ tredje gången i hela mitt liv) men träffade tyvärr inte Elias. Sen körde jag hem från Smålandsstenar med i stort sett inga missöden.
Tänkte när denna blogg nu tillslut är klar att jag ska gå och lägga mig och läsa lite (eftersom jag inte han det igår då en viss trevlig person höll mig kvar vid datorn..).
I morgon blir det skola och sen Tonår i Broaryd och sen är Anna ledig i 11 hela dagar, inte riktigt på Lovhumör men det ska nog bli trevligt i alla fall!
Detta underbara och
Det är kanske framförallt dessa 20% killarna (alltså Magnus) som livar upp skoldagarna på ett alldeles otroligt sätt. Det ända problemet är väl att man efter någon timma börjar tröttna på hans konstiga skämt, dåliga bordsskick och oförmåga att prata, men så säger han plötsligt något klockrent och man älskar honom igen! Dessutom för ju en hockeyspelande kille med sig ett antal hockeyspelande kompisar. Några kunde man kanske varit utan (konstiga blickar vid bussen, varför?) men vissa är ju väldigt fina, även om de har fullt med knäckebröd i halsen..
På tal om honom kommer här en av mina o Linas bästa konversationer ever:
Lina har en del knäckebröd innanför tröjan, hon pratar en hel del om detta på väg från maten och försöker tillslut få upp det. Samtidigt kollar en av mina och Magnus gemensamma vänner lite frågande på henne och jag kommenterar då detta.
Anna ser en ganska fin pojk som hon tycker ganska bra om och säger till Lina: Han är ju rätt söt ändå. Lina svarar: Knäckebrödet!? Anna som är övertygad om att hon fortfarande pratar om knäckebrödet i tröjan: Vadå, knäckebröd!? Jag menar ju honom?! Lina ser lite frågande ut. Någon gång efter receptionen förstår Anna att Lina inte alls pratade om smulorna i sin tröja utan om den hesa hockeykillen..
Sedan denna incident har denna stackars kille fått ta emot en hel del blickar och börjar nog bli lite frågande till vad det är för människor hans lagkamrat egentligen umgås med.
Trots att Magnus är ett enda stort vandrande skämt så är han inte den enda av oss som är rolig, Lina är också ett ofrivilligt(!?) komiskt geni (som ni kunde läsa lite om tidigare). Hon är ju faktiskt så speciell att jag redan tillägnat henne och hennes språkliga missöden en hel blogg så hennes del i denna blir kanske något mer kortfattad. De saker jag tycker bäst om med Lina, förutom att hon är en av de roligaste tjejer jag någonsin mött, är att hon, precis som jag, älskar hästar (har saknat en bästis som gör det så länge!), bor på landet och dessutom är sjukt rolig att jobba med. När hon, jag och Elin gör grupparbeten på BKFn blir det bara inte bättre; Elin kommer med idéer, anna formulerar dem och Lina (som har så snygg handstil) skriver ner dem, teamwork på MVG nivå!
Så kom vi alltså helt sonika in på person nummer fem: Elin Spånberg, denna Refteletjej vars liv till äckligt stor del består av fotboll, är en av Bfs riktiga höjdare! Vi har våra mer eller mindre hetska diskussioner då våra åsikter inte
Och på tal om klipsk så går vi så över till Gabrielle, en av de sötaste tjejerna jag någonsin lärt känna, om än dock inte en av de mer snabbtänkta (du skulle tro lite mer på dig själv vännen). Gabby är verkligen en underbar liten person och jag har ju som min personliga uppgift tagit på mig att se till att denna lilla flicka tar studenten med minst G i alla ämnen och att hon dessutom haft tre riktigt härliga år med inte mer än två misslyckade Parkar bakom sig!
Här kommer ett litet smakprov på hur en
Dagen börjar (efter träning med den eviga träningsbästisen Emma) med att Anna ska berätta en hemlighet för Lina och Magnus får inte veta, blir jättesur och låter som en sexårig flicka som inte får som hon vill. Magnus får senare veta hemligheten (om än dock inte hela) men blir inte direkt nöjd trots detta eftersom det inte riktigt var den smaskiga hemlighet han hoppats..
Vi går ner till matsalen för att äta, idag bjuds det på minestronesoppa och Lina fiskar upp en av de stora klumparna som Anna och Magnus försökt undvika och blir rejält pikad för detta.
Gabby är grymt hungrig och äter 5 mackor, bland annat hinner hon äta upp två på kortare tid än Lina äter en (gissa om de båda blir pikade för detta..)
Magnus skäller på mig för att jag kallar honom Magnus och inte Mange (eller helst Monge/Månge?!) och så fort han tystnar säger de vid bordet bakom Magnus (eller något liknande), jag får världens skrattattack, och bryter ihop totalt, Gabby vet inte riktigt vad hon hört men antar att vi har samma tanke med tanke på hur mycket jag skrattar. Magnus, Lina och Elin fattar inte alls och Magnus, som troligtvis antar att vi skrattar åt honom, börjar bli lite sur innan vi mellan våra skrattattacker försöker förklara det roliga.
Vi sitter dessutom och pratar om nyss nämnda Knäckebröd (härligt smeknamn) och Linas väldigt svallande känslor för densamma (dessa känslor är väl kanske mest konstruerade av oss men alltid lika roliga att prata om) och Magnus talar om för Lina att han bor på en gård (eller Farm med Magnus ord) och att han har 13hundra kossor, genast blir Linas känslor verkliga!
En annan matsalshöjdare var Manges omvända vinkning till Henrik (hur många hälsar med baksidan av handen?!)
Efter lunch träffade jag tyvärr varken Gabby eller Magnus så mycket mer. Däremot arbetade jag, Elin och Lina en hel del med vårt Genus projekt (i pauserna mellan allt prat). Det är ett under att man kan få så mycket gjort under tiden man pratar om så mycket annat, säger då det: vi är den ultimata gruppen! Dock är det mesta från detta samtal
Nu har jag alltså skrivit en del om de fyra personer som jag för tillfället umgås mest med men det är ju så att min underbara klass består av ett antal fler personer och här kommer en ännu kortare redogörelse för dem: Emma (såklart du bli först, min älskade träningskompis och en av de härligaste jag känner, vi har haft så mycket skoj ihop!!), Alexandra (En härlig flicka från Smålandstenar som jag inte förstår att jag inte upptäckt innan BF, tycker väldigt mycket om!), Josefin (Blond och söt som få med ett hjärta av guld), Tessy (Klassens bitch, grymt smart tjej med vissa attitydproblem :P), Daniel (En person med mycket personlighet), Jimmy (Väldigt säker ung man.. som jag tycker bättre och bättre om med tiden), Patrick (En snäll och söt kille från Gravö), Bea (Go tjej från Reftele), Sanna (Gammal skolkompis från Nordin som vägrar släppa taget :P), Malin och Camilla (Som jag inte känner tillräkligt bra för att skriva så mycket om? Trevliga Gislaveds tjejer!)
I dag har jag dessutom varit på Småläningens Marknad i Bredaryd (typ tredje gången i hela mitt liv) men träffade tyvärr inte Elias. Sen körde jag hem från Smålandsstenar med i stort sett inga missöden.
Tänkte när denna blogg nu tillslut är klar att jag ska gå och lägga mig och läsa lite (eftersom jag inte han det igår då en viss trevlig person höll mig kvar vid datorn..).
I morgon blir det skola och sen Tonår i Broaryd och sen är Anna ledig i 11 hela dagar, inte riktigt på Lovhumör men det ska nog bli trevligt i alla fall!
Cold Mountain
Den senaste tiden har ju både jag och min blogg varit ganska deprimerande. Jag är fortfarande inte riktigt på topp, trots en ovanligt trevlig hemresa från skolan idag (thanks to Jocke som inte alls var sur) och att jag för första gången i mitt liv kört bil till Burseryd (med ojämnt men tillslut positivt resultat, ingen dog och mamma behöver terapi i alla fall..), så därför ska jag nog helt låta bli att skriva om mig själv och istället rikta fukos mot en av de allra bästa filmerna jag vet (jag räknar inte Sagan om Ringen till "vanliga" filmer) alltså Cold Mountain eller på svenska Åter till Cold Mountain.
Denna film är den ultimata historien och innehåller allt som en riktigt bra film ska: Spänning (kommer han komma hem igen eller skjutas ner av hemvärnet?), Action (kaninscenen i början är riktigt häftigt gjord), Budskap (det finns uppenbarligen kärlek så stark att man är villig att dö för den, krig är aldrig okej), Sorg (Döda föräldrar, vänner och kärlekar), Krig (japp hur mycket tjej jag än är så fullkomligt älskar jag riktiga krigsfilmer, alltså sådana som innehåller både de fina och hjältemodiga sidorna och det mörka, hemska, meningslösa våld krig verkligen är!), snygga killar (När han inte har helskägg är ju Jude Law en av de finaste som finns, och dessutom så engelsk) och, såklart, Kärlek.
Just kärleken är väl den absolut största anledningen till att jag älskar denna film, och inte bara för den otroligt starka kärlek som finns mellan Inman och Ada (jag bara älskar scenen i slutet då de ser varandra djupt in i ögonen och säger I'll marrie you tre gånger, det om något är äkta kärlek) utan också för den kärlek som finns mellan Ada och Ruby, eller den hon har till sin far, Inmans kärlek till vännerna i armén, till livet och mänskligheten (trots att han nästan förlorat tron på den) och sist men inte minst; Inman och Adas gemensamma kärlek till Cold Mountain, Heaven on earth..
Nu är det då så att jag för någon dag sedan när jag och mina vänner satt i biblioteket för att jobba med kommunikationen, allternativt snacka skit, fick syn på Cold Mountain, boken, och bestämde mig för att låna den. Har nu läst 64 sidor och det känns som att den med viss övertalning kan komma att älskas av mig lika mycket som filmen.
Så nu ska jag väl snart (när mina naglar torkat) gå och duscha innan jag kryper ner i min säng och läser några sidor i denna bok som resulterat i en av världshistoriens bästa filmer.
Jag är så tacksam för böcker, ingenting kan få en att må så otroligt bra som att läsa en riktigt bra bok och för ett tag helt glömma bort sig själv och sitt monotona liv..
Ada och Inman.
Äkta kärlek är när man efter bara fem minuter tillsammans vet att man fortfarande älskar någon fast man inte har sett honom på flera år, när man är villig att gå genom en hel kontinent bara för att komma till henne,
trots att man troligtvis kommer dö på vägen..
Denna film är den ultimata historien och innehåller allt som en riktigt bra film ska: Spänning (kommer han komma hem igen eller skjutas ner av hemvärnet?), Action (kaninscenen i början är riktigt häftigt gjord), Budskap (det finns uppenbarligen kärlek så stark att man är villig att dö för den, krig är aldrig okej), Sorg (Döda föräldrar, vänner och kärlekar), Krig (japp hur mycket tjej jag än är så fullkomligt älskar jag riktiga krigsfilmer, alltså sådana som innehåller både de fina och hjältemodiga sidorna och det mörka, hemska, meningslösa våld krig verkligen är!), snygga killar (När han inte har helskägg är ju Jude Law en av de finaste som finns, och dessutom så engelsk) och, såklart, Kärlek.
Just kärleken är väl den absolut största anledningen till att jag älskar denna film, och inte bara för den otroligt starka kärlek som finns mellan Inman och Ada (jag bara älskar scenen i slutet då de ser varandra djupt in i ögonen och säger I'll marrie you tre gånger, det om något är äkta kärlek) utan också för den kärlek som finns mellan Ada och Ruby, eller den hon har till sin far, Inmans kärlek till vännerna i armén, till livet och mänskligheten (trots att han nästan förlorat tron på den) och sist men inte minst; Inman och Adas gemensamma kärlek till Cold Mountain, Heaven on earth..
Nu är det då så att jag för någon dag sedan när jag och mina vänner satt i biblioteket för att jobba med kommunikationen, allternativt snacka skit, fick syn på Cold Mountain, boken, och bestämde mig för att låna den. Har nu läst 64 sidor och det känns som att den med viss övertalning kan komma att älskas av mig lika mycket som filmen.
Så nu ska jag väl snart (när mina naglar torkat) gå och duscha innan jag kryper ner i min säng och läser några sidor i denna bok som resulterat i en av världshistoriens bästa filmer.
Jag är så tacksam för böcker, ingenting kan få en att må så otroligt bra som att läsa en riktigt bra bok och för ett tag helt glömma bort sig själv och sitt monotona liv..
Ada och Inman.
Äkta kärlek är när man efter bara fem minuter tillsammans vet att man fortfarande älskar någon fast man inte har sett honom på flera år, när man är villig att gå genom en hel kontinent bara för att komma till henne,
trots att man troligtvis kommer dö på vägen..
Ännu en måndag
att lägga till handlingarna. Denna var helt ganska vanlig och helt okej. Massa lektioner i skolan, irriterat mig på mina klasskompisar som antinget är allmänt knasiga (Magnus och Lina framförallt) eller bara har sjukt svårt för att veta när saker och ting passar sig (främst Elin men även Lina), tränat med Emma, vart på uv och ätit polkagrisar (blev inget fika för anna eftersom hon, som Ester så diskret uttryckte det, borde skaffa körkort) och dessutom har jag ju fått tillbaka min lilla Gabby som jag saknat så!
Annas huvud är lika snurrigt ikväll som det brukar.. Vet inte all vad jag vill, borde, känner eller tänker! Varför måsste människor förrändras? Varför måsste man glida ifrån de som betytt så mycket? Varför är inte vänskap värt mer än såhär?
Kommer dessa nya, underbara vänner att finnas längre än de tidigare? Längre än du gjorde? Du som skulle finnas där för alltid, du lovade väl det?
Varför kan man inte få det man vill? För jag vet så väl vad jag vill, i alla fall när det gäller dig..
Just nu känns mitt liv precis som E3an från Malmö på väg hem från Falsterbo;
det går för fort, regnar för mycket, är för halt, för ensamt och det känns som att man lämnat det bästa bakom sig. Vad hjälper det att man är på väg hem om man inte vet var hem är eller vem man är när man kommer dit?
Det är i alla fall tur att Anna tagit ett sådant beslut att hon i alla fall inte behöver köra själv, och krockar hon betyder det bara att hon kommer till evigheten lite snabbare...
En lördag med BfBästisarna
I lördags skulle jag, som ni tidigare kunnat läsa här i min blogg, på Hockey i Gislaved för att titta när Magnus spelade.
Sagt och gjort, tjugo minuter över tre tog Anna, Gabrielle och Daniel plats i Gislerinken, inställda på att få se en grym hockeymatch.
Så blev det ju dock inte.. GSK varrätt kassa och vi var väl inte världens mest uppmärksamma publik (kan till väldigt stor del bero på att matchen var så dålig och att både jag och Gabby var mer intresserade av att kolla på killarna..) Gabby har fått en liten crush på nummer 34 i Vita Hästen.. Själv håller jag mig till GSKs högerbackar, trevliga killar..
Träffade dessutom Sandra, Niklas och Jocke en stund under andra perioden.. Jocke, vad är du för kompis? två och ett halv år och aldrig vart på en enda match, illa!
Efter en som sagt rätt kass match där höjpunkterna bestod i att fundera på hur 34an såg ut i vanliga kläder, snacka skit med jocke och, icke att förglömma: Magnus underbart diskreta tackling (hur tufft är det att putta någon i ryggen med båda händerna så han ramlar på mage?!), bar det av till Pizzan där vi fick sitta till klockan sju eftersom Magnus hann åka innan jag fick tag på honom..
Där satt vi alltså tills vi, som Linaså snällt påpekade, började lukta stekflott. Sen bar det av mot skeppshult och efter en del funderande hittade vi ändå rätt hus.
Magnus hade både städat och fixat godis åt sina favorittjejer och sen blev det Nisse Hult maraton, fem avsnitt på en kväll. Hur skoj som helst! Halv tolv, efter en massa Johan Glans, en del godis och ganska mycket prat (om hockey, killar, skolan osv. precis som det ska vara på en tjejkväll) åkte Refteleborna hem och vi andra tre gick hem till Peter, verkligen trevligt att se honom igen. Hoppas bara att han kan se till så att vi får våran vanliga bästis tillbaka, gillar inte riktigt den ledsna versionen av Gabby..
Efter en kvart hos Peter kom så mamma och hämtade mig. Och kvällen slutade ju, som vissa redan vet, på bästa tänkbara sätt.. (Besatt, vem!? jag?!)
Idag har jag försökt lyssna på Kent (Erik hade brännt en skiva till mig som enligt honom bör få mig att börja tycka om detta såå överskattade band..) men jag förstår fortfarande inte vad folk gillar hos dem.. Det kanske kommer tids nog?
Dessutom har jag vart en sväng i Kyrkan här i Hällabäck och käkat semlor. Fick köra hem i Tonys bil, hade jag vart han hade jag nog fått en hjärtattack, min backning var verkligen inte att leka med..
Sen var Anna på Klantmännen och städade en stund, ganska trevligt att gå där och filosofera lite..
I morgon blir det skola igen, ganska skoj ändå. Och efteråt blir det gymmet och sen Uv och snart är det väl helg igen..
Mange och Lina, två av BFBästisarna. Tycker så mycket om er!
Tack för en trevlig lördag :)
Sagt och gjort, tjugo minuter över tre tog Anna, Gabrielle och Daniel plats i Gislerinken, inställda på att få se en grym hockeymatch.
Så blev det ju dock inte.. GSK var
Träffade dessutom Sandra, Niklas och Jocke en stund under andra perioden.. Jocke, vad är du för kompis? två och ett halv år och aldrig vart på en enda match, illa!
Efter en som sagt rätt kass match där höjpunkterna bestod i att fundera på hur 34an såg ut i vanliga kläder, snacka skit med jocke och, icke att förglömma: Magnus underbart diskreta tackling (hur tufft är det att putta någon i ryggen med båda händerna så han ramlar på mage?!), bar det av till Pizzan där vi fick sitta till klockan sju eftersom Magnus hann åka innan jag fick tag på honom..
Där satt vi alltså tills vi, som Lina
Magnus hade både städat och fixat godis åt sina favorittjejer och sen blev det Nisse Hult maraton, fem avsnitt på en kväll. Hur skoj som helst! Halv tolv, efter en massa Johan Glans, en del godis och ganska mycket prat (om hockey, killar, skolan osv. precis som det ska vara på en tjejkväll) åkte Refteleborna hem och vi andra tre gick hem till Peter, verkligen trevligt att se honom igen. Hoppas bara att han kan se till så att vi får våran vanliga bästis tillbaka, gillar inte riktigt den ledsna versionen av Gabby..
Efter en kvart hos Peter kom så mamma och hämtade mig. Och kvällen slutade ju, som vissa redan vet, på bästa tänkbara sätt.. (Besatt, vem!? jag?!)
Idag har jag försökt lyssna på Kent (Erik hade brännt en skiva till mig som enligt honom bör få mig att börja tycka om detta såå överskattade band..) men jag förstår fortfarande inte vad folk gillar hos dem.. Det kanske kommer tids nog?
Dessutom har jag vart en sväng i Kyrkan här i Hällabäck och käkat semlor. Fick köra hem i Tonys bil, hade jag vart han hade jag nog fått en hjärtattack, min backning var verkligen inte att leka med..
Sen var Anna på Klantmännen och städade en stund, ganska trevligt att gå där och filosofera lite..
I morgon blir det skola igen, ganska skoj ändå. Och efteråt blir det gymmet och sen Uv och snart är det väl helg igen..
Mange och Lina, två av BFBästisarna. Tycker så mycket om er!
Tack för en trevlig lördag :)
En vecka fylld av skoskav..
Så kommer jag troligtvis att minnas denna del av mitt liv om jag i framtiden bestämmer mig för att se tillbaka och minnas vad som hänt just nu.
Allt började Fredag den 25 januari då jag och mina älskade BFflickor bestämde oss för att gå på parken. Anna tog det halvintelligenta beslutet att gå dit för att dansa natten lång, i ett par vita pumps. Låter det fint? Japp det var det! Däremot vet jag inte hur jag resonerade med tanke på att skorna är en storlek för stora och jag aldrig använt dem tidigare. Gissa om Anna fick skoskav? Ja, rätt gissat du har vunnit fem kilo kaffe! Sååååå ont i fötterna!!
På lördag bjöds sen det så kallade gänget hem till oss, gissa vilka som bestämde sig för att gå en runda mitt i natten? Vi, just det! Gissa om det var skönt för fötterna?? Nepp!
På söndag bar det sedan av till Jönköping och IKEA, du vet dendär affären som ligger jämte A6, med Ester, Evve och Erik och eftersom vagnen var full av mattor så fanns det ingen plats kvar till Anna som var tvungen att spendera hela dagen på sina ömma fötter, rännande fram och tillbaka efter olika gardiner och uppläggningsband.
Hade som du troligtvis förstår ännu ondare när jag kom hem igen..
På måndag var det UV så då fick fötterna en tacksam vila..
Tisdagen skulle spenderas med den bästa vännen av alla, Lovisa. Vi hade planerat en romantisk middag på Olympia och en mysig promenad hem i det stjärnklara Värnamo. Saker och ting blir inte alltid som man planerat, den romantiska stämningen slocknade med värmeljuset och det duggregnade hela vägen hem till huset.. Vi vägde dock upp detta med en romantisk komedi som, trots sin genialitet och söta skådespelare inte kunde göra något åt blåsorna på mina lilltår(småtår?!)..
På onsdagen var det så dags för tandläkarbesök för att se till att inte tänderna flyttat omkring sig något sen tandställningen försvann. Sjukhuset råkar tyvärr ligga i motsatt ände av Värnamo jämfört med Lovisas hus.. Det tog lång tid att gå, väskan var tung, det regnade mycket och föttrena gjorde ogudaktigt ont!
Efter en undersökning som tog mindre än fem minuter var det så dags att gå tillbaka till stationen för att vänta på bussen tillbaka till Gislaved.
Efter en ganska ohändelserik naturkunskapslektion var det dags för fotmördaren nummer ett, skridskoåkning. AJ!
Inte ens mina tre solomål och min andraplats i straffturneringen kunde väga upp smärtan i mina fötter.
Med brinnande fötter blev det sedan bussresa, med Rasmus av alla människor, till Skeppshult där Ester väntade för att åka med mig till Ullared för att köpa lite grejor till det nyrenoverade tonårsrummet.
Finns det någon plats på jorden som kan benämnas Fötternas helvete så är det ju Ullared! Hade skoskav överallt när jag kom hem, tillochmed under stortånageln, AJ!
Igår böjde jag mig tillslut för skoskaven och plåstrade om mina stackars fötter och stoppade ner dem i ett par mjuka, sköna converse. Alltså var skoskaven tystade för en tid, dock fick jag ont i mina benhinnor igen eftersom jag envisades med att springa på löpbandet på gymmet. Efter fem minuters rask promenad, just när jag skulle öka farten och börja springa, fick jag se mig besegrad och byta till motionscykeln istället, jumlans benhinnor!
Efter skolan följde jag med min kära Emilia hem, hade en trevlig och stilla eftermiddag i soffan då vi såg på film.
Senare på kvällen var det dags att jobba, ont i fötterna och hungrig så in i bänken. Hemma sent men då väntade i alla fall en god middag, mamma har helt bytt personlighet och lagar nu mer riktig (och god) middag i stort sett varje kväll. Borta är alla torra marmeladmackor och tråkig filmjölk!
Idag bestämde jag mig för att skoskaven ska fasen inte vinna, jag tog på mig mina ankelboots och grinade illa. Men det ska gå! På gymmet i eftermiddag ska jag i alla fall hålla mig borta från löpbandet, har ont i ben och fötter som det är!
Idag måsste jag ringa Lena och se om jag får göra APU hos henne, hoppas!
I kväll är det dags för invigning av det nyrenoverade Tonårsrummet, det kommer bli hur trevligt som helst och rummet blev verkligen lyckat!! Nu saknas bara något fint på väggarna och det ska vi nog klara, sådana konstnärer som vi är (titta bara på fingerfärgsmålningarna..)
Helgen kommer att bestå av möte i kyrkan om konfaresan, hockey med Gabby och Elin, Nisse Hult kväll hos magnus med Bftjejerna, Gudstjänst i Hällabäck, Jobba på Klantmännen och (kanske) försöka kolla på Dagboken, som jag lånade av Lovisa för en miljard år sedan..
Gissa om Anna längtar tillbaka till denna tid,
då de bästa skorna i mitt liv var helt nya och man dessutom kunde ta av dem om man ville,
eftersom det var sommar och då behöver man ju inga skor!
Allt började Fredag den 25 januari då jag och mina älskade BFflickor bestämde oss för att gå på parken. Anna tog det halvintelligenta beslutet att gå dit för att dansa natten lång, i ett par vita pumps. Låter det fint? Japp det var det! Däremot vet jag inte hur jag resonerade med tanke på att skorna är en storlek för stora och jag aldrig använt dem tidigare. Gissa om Anna fick skoskav? Ja, rätt gissat du har vunnit fem kilo kaffe! Sååååå ont i fötterna!!
På lördag bjöds sen det så kallade gänget hem till oss, gissa vilka som bestämde sig för att gå en runda mitt i natten? Vi, just det! Gissa om det var skönt för fötterna?? Nepp!
På söndag bar det sedan av till Jönköping och IKEA, du vet dendär affären som ligger jämte A6, med Ester, Evve och Erik och eftersom vagnen var full av mattor så fanns det ingen plats kvar till Anna som var tvungen att spendera hela dagen på sina ömma fötter, rännande fram och tillbaka efter olika gardiner och uppläggningsband.
Hade som du troligtvis förstår ännu ondare när jag kom hem igen..
På måndag var det UV så då fick fötterna en tacksam vila..
Tisdagen skulle spenderas med den bästa vännen av alla, Lovisa. Vi hade planerat en romantisk middag på Olympia och en mysig promenad hem i det stjärnklara Värnamo. Saker och ting blir inte alltid som man planerat, den romantiska stämningen slocknade med värmeljuset och det duggregnade hela vägen hem till huset.. Vi vägde dock upp detta med en romantisk komedi som, trots sin genialitet och söta skådespelare inte kunde göra något åt blåsorna på mina lilltår(småtår?!)..
På onsdagen var det så dags för tandläkarbesök för att se till att inte tänderna flyttat omkring sig något sen tandställningen försvann. Sjukhuset råkar tyvärr ligga i motsatt ände av Värnamo jämfört med Lovisas hus.. Det tog lång tid att gå, väskan var tung, det regnade mycket och föttrena gjorde ogudaktigt ont!
Efter en undersökning som tog mindre än fem minuter var det så dags att gå tillbaka till stationen för att vänta på bussen tillbaka till Gislaved.
Efter en ganska ohändelserik naturkunskapslektion var det dags för fotmördaren nummer ett, skridskoåkning. AJ!
Inte ens mina tre solomål och min andraplats i straffturneringen kunde väga upp smärtan i mina fötter.
Med brinnande fötter blev det sedan bussresa, med Rasmus av alla människor, till Skeppshult där Ester väntade för att åka med mig till Ullared för att köpa lite grejor till det nyrenoverade tonårsrummet.
Finns det någon plats på jorden som kan benämnas Fötternas helvete så är det ju Ullared! Hade skoskav överallt när jag kom hem, tillochmed under stortånageln, AJ!
Igår böjde jag mig tillslut för skoskaven och plåstrade om mina stackars fötter och stoppade ner dem i ett par mjuka, sköna converse. Alltså var skoskaven tystade för en tid, dock fick jag ont i mina benhinnor igen eftersom jag envisades med att springa på löpbandet på gymmet. Efter fem minuters rask promenad, just när jag skulle öka farten och börja springa, fick jag se mig besegrad och byta till motionscykeln istället, jumlans benhinnor!
Efter skolan följde jag med min kära Emilia hem, hade en trevlig och stilla eftermiddag i soffan då vi såg på film.
Senare på kvällen var det dags att jobba, ont i fötterna och hungrig så in i bänken. Hemma sent men då väntade i alla fall en god middag, mamma har helt bytt personlighet och lagar nu mer riktig (och god) middag i stort sett varje kväll. Borta är alla torra marmeladmackor och tråkig filmjölk!
Idag bestämde jag mig för att skoskaven ska fasen inte vinna, jag tog på mig mina ankelboots och grinade illa. Men det ska gå! På gymmet i eftermiddag ska jag i alla fall hålla mig borta från löpbandet, har ont i ben och fötter som det är!
Idag måsste jag ringa Lena och se om jag får göra APU hos henne, hoppas!
I kväll är det dags för invigning av det nyrenoverade Tonårsrummet, det kommer bli hur trevligt som helst och rummet blev verkligen lyckat!! Nu saknas bara något fint på väggarna och det ska vi nog klara, sådana konstnärer som vi är (titta bara på fingerfärgsmålningarna..)
Helgen kommer att bestå av möte i kyrkan om konfaresan, hockey med Gabby och Elin, Nisse Hult kväll hos magnus med Bftjejerna, Gudstjänst i Hällabäck, Jobba på Klantmännen och (kanske) försöka kolla på Dagboken, som jag lånade av Lovisa för en miljard år sedan..
Gissa om Anna längtar tillbaka till denna tid,
då de bästa skorna i mitt liv var helt nya och man dessutom kunde ta av dem om man ville,
eftersom det var sommar och då behöver man ju inga skor!
