SvenssonSvensson helg
Haft en väldigt lugn helg som framförallt spenderats med min familj.
Fredagen blev tonår i Smålandsstenar, åkte runt med fyra härliga tjejer i bilen en bra stund. Höjpunkten var lungt när ledarlaget från Burseryd (jag var inte med i det) var helt säkra på att de skulle vinna, de ville inte ens lämna in sin lapp för att inte förstöra tälingen för tonåringarna, och det sedan visade sig att de var mycket sämre än mitt lag som jag trodde var bland de mindre bra haha :P
I lördags morgon skulle några av mina vänner hjälpa pastorn med hans ved och jag satte klockan så jag skulle vara där till åtta, men på grund av min inte helt stabila vecka så var det omöjligt att komma upp. Kom i alla fall i tid till fikat :P
Resten av dagen spenderades hemma, fixade lite grejer ute, hälsade på mormor och morfar, solade och kvällen blev tv och tacos med småsystrarna :) dagens bästa var Kalle och Chokladfabriken, älskar verkligen den filmen och det finns hur många citat som är värda att ta upp som helst (vet att jag inte kan sluta så det är ingen idé att börja) You mumbler. :P
Idag har det varit kyrka och sen lunch på höganloft med familjen, jättemysigt :)
En av helgens bästa var att jag efter 18 år förstår att min mamma inte tror att hon är allvetande, kommer troligtvis bli mer ödmjuk mot henne i framtiden. Så länge jag kan minnas har hon förbjudit mig och mina syskon att försvara oss genom att säga "ja men". Ingen av oss har fattat varför och det har funnits ett antal teorier, vi har bland annat försökt med varianter som "jo men..", "ja fast.." "ja trots det.." osv. Min och Adelinas tanke kring detta förbud hjar alltid varit att vi trott att vår mamma tror att hon alltid har rätt och dessutom vet vad som egentligen hände. Detta har ofta gjort oss mycket frustrerade. Inte fören i lördags förklarade min mamma att det är okej att försvara sig men inte utan substans.. Tack för den, hade säkert haft en myclet bättre relation till min mamma om hon sagt detta för 15 år sedan :P
Annars är allt just nu lite upp och ner, förstår mig inte riktigt på alla människor jag har omkring mig och det känns nog extra jobbigt att inte veta vilka som verkligen finns där när man så snart kommer ha så mycket svårare att hålla kontakten.. Får väl hoppas att allt det löser sig, de som är värda att satsa på kommer väl att bevisa det och de andra klarar jag mig nog utan..
