One month today
Mándag idag, städdag.. Har varit en riktig skitdag! Började med att jag försov mig (fátt strikta order om att städa vid nio men sov till tio) Detta ledde till att Idha, som i vanliga fall inte är den mest positiva och muntra människa jag träffat, var jättesur. Hjälpte inte hur mánga gánger jag sade förlát och att jag försovit mig.. Dessutom hade jag inte gjort nágon handlingslista (eftersom hon sagt att det inte behövdes dá Robson inte är hemma utan att jag bara skulle skriva upp de saker jag märkte saknades, vilket jag gjorde innan helgen (dá jag ska va ledig frán allt sánt) och skulle fortsätta med idag om nágot mer saknades. Sá fortsatte det hela förmiddagen, Anna försökte städa, Idha gick runt och tjurade och kom med komentarer om allt jag gjorde (om nágon undrar varför jag skulle vilja vänta med att städa tills hon ákt..) Extra glad blir man när man städat klart nederváningen och gátt upp för att dammsuga där och kommer ner i köket igen och det är lika stökigt igen eftersom hon gjort mackor utan att plocka undan eller ställa in i diskmaskinen.. Lider med alla mammor till bortskämda barn som tror att saker själva hittar till rätt plats.
Känns sá jobbigt att ha varit här en mánad nu och fortfarande inte känna sig hemma, fortfarande inte veta vad som väntas av en, fortfarande känna sig ivägen hela tiden, fortfarande göra fel hur man än försöker.
Känner mig inte välkommen här. Sá svárt ocksá att veta om alla som varit här innan ocksá kännt sáhär eller om jag helt enkelt inte passar ihop med denhär familjen, om dom tycker att det är lika jobbigt som jag gör..
Har faktiskt en positiv nyhet ocksá! För ett tag sen när jag och Idha var och handlade sá ság vi en kyrka som inte alls ligger lángt frán där jag bor och jag har funderat pá att gá dit nán söndag och kolla läget. Igár gjorde jag det och det visade sig vara ett jättetrevligt ställe, en bra gudstjänst och trevliga människor, precis vad jag behövde just nu. Allt var faktiskt förvánandsvärt likt hur det är hemma (kyrkan verkar vara nán blandning mellan en frikyrka och typ som svenska kyrkan hemma) och jag kände mig mer hemma där än jag gjort sedan jag kom till Reading. När de dessutom fick höra om min erfarenhet som barn och ungdomsledare där hemma blev jag genast ännu mer populär och bjöds med pá en skolavslutningsfest som barn/ungdomsgruppen ska ha pá onsdag.
Sá lite bra och lite dáligt frán Reading today.. Hoppas allt är bra där hemma, hade mycket hellre varit där än här!
Roligt att höra om kyrkan, de ska vara glada att få din hjälp! Vi saknar dig.
Hoppas verkligen att det blir bättre med familjen.
KRAM
