The ordinary life of an extraordinary person

Igår var vi ju som sagt och hämtade en liten häst någonstans i södra Sverige (ingen visste riktigt var visade det sig ganska snart och spänningen ökade nämnvärt) Efter en utdragen bilresa där vi bland annat körde fel i Värnamo (pappa påstod att han bara ville komma från rätt håll), lyssnade på musik från när pappa var yngre än oss, hittade en galge upphängd i ett träd mitt i ingenstans och svängde runt med hästtransport på en kostig kom vi till slut fram till rätt ställe. Där fanns en liten pälsboll som ville ha ett hem. Vi lyfte in den i transporten, trots att den lugnt fått plats i baksätet på vår saab 900, och åkte mot Kärrhult. Hemresan tog hälften så lång tid. ett resultat av ett obefintligt antal felkörningar och det faktum att far höll på att svälta ihjäl. Jag tyckte vi kunde tagit drive in på mcdonalds med släpet men pappa var inte upplagd för sådana komentarer.
När vi väl fick hem hästen till de nya kompisarna tog det typ fem minuter för dem att bli polare, alla var mer intresserad av mat och att rulla sig än att bråka. Helt annat än de galna galopper älsklings Cindy bjöd på när hon flyttade hit. Hängde ändå en stund i Kärrhult och övervakade de små djuren. Familjen Malmborg hade även främmande från Södertälje, alltid roligt att träffa Nea och Simon och bli lite uppdaterad om vad som händer uppe i storstan. Passade även på att bjuda in mig själv till fru Davidsson med sällskap på kvällen. (tur inte Erik visste detta då hade jag nog inte fått komma in)

Hemma blev det påsklunch och powernap innan det bar av ner till Bygdegården. The place to be på påskafton. Sålde lotter och hängde med mina elever. Lite med mina kompisar också. Anna och hennes killgäng håller ställningarna.

När fyrverkerierna var klara och hela byn luktade eldningsolja bar jag mig av mot Burseryd för att umgås med några andra av mina vänner/föredetta uv och tonårsledare/idrottslärare hos herr och fru Davidsson (ne de är bara i tjugofemårsåldern) känner mig alltid så härligt ung i dessa sammanhang, otroligt tacksam att både Martin och Erik fortfarande pluggar, får mig att känna att vi nästan är i samma stadie av livet. Såg slutet av Millenium (en svensk tvserie i sex delar baserad på ett antal kriminalromaner upplyste Erik mig hjälpsamt om), smällde smällare (inte alls så imponernade som hemma men det är ju få saker som görs bättre i Burseryd än Hällabäck och Larz dans i kombination med att han försökte skjuta Marcus och att Martin envisades med att han fick en raket i huvudet var det ändå underhållande), käkade tacopaj och tårta (tacopajen enbart för att inte förstöra Eriks fina tårta genom att slänga i mig halva på en gång med tanke på att svältdöden var nära), lyssnade på grannarna som hade fest och lekte "gissa nästa låt", pratade om hur det var att gå på högstadiet innan jag gått ut trean och ett antal andra mer eller mindre intressanta ämnen. En riktigt rolig kväll i alla fall. :)

Idag har jag färgat håret. Tanken förutom att täcka den tio centimeter långa utväxten var att det skulle bli ljusare nu när det är vår. Känns inte som det målet nåddes riktigt. Om en timme bär det av till mormor och morfar på middag och ikväll blir det en obligatorisk runda till kyrkan. Någon gång ska jag hinna städa mitt rum med eftersom Emilia envisas med att komma hit i morgon.

Happy Meal (varför Lina, varför?) och världens bästa Athena verkar funnit varandra, Iris ligger halvdöd i bakgrunden :) (Tena är islänning, så liten är pälsbollen alltså)
(Esters bild)