Lätt tjurig.
Hade en riktig toppendag igår. Väldigt bra start på min semester. Inte!
Förutom att min mage och huvudet hade åkt till Liseberg utan resten av kroppen. (snurrandet kan också ursälktas av en enorm oförmåga att använda uttrycket "nej tack, det är bra nu") hade jag ett par härliga missöden:
När jag var på socialförvaltningen för att skriva på mina lönepapper bröt jag av cykelnyckeln i låset. Lailas lås på Lailas cykel. Fick tillslut upp det efter att erkännt det hela för Kenth. Ska nu köpa ett nytt lås till hennes cykel då detta är obrukbart..
Jag tog hissen när jag skulle lämna huset eftersom jag hade en jättestor resväska. Gissa vem som blev inlåst. Tog fem minuter innan jag insåg vad jag gjort för fel. Fem ganska ångestfyllda minuter. Finns risk för en begynnande hissskräck nu.
När jag kom till värnamo insåg jag att tåget jag skulle åka med till smålandsstenar visade sig vara en buss. Var jättespännande att se hela sydvästra småland på vägen hem. Inte.
Idag har jag fått halva håret avklippt. Misstänker att Lovisa räddade vad som räddas gick men det är väldigt kort..
Gick sen på banken och fick ut hela min lön i kontanter. När det känns okej får man för lite pengar..
Eftersom jag plötsligt hade en del kontanter bestämde jag mig för att betala tillbaka en skuld och spenderade en liten stund hos Ester och Marcus.
Just nu håller jag på och tömmer mitt rum så att min lillebror ska kunna flytta in i slutet av sommaren. Inte, jag hänger på facebook och bloggar..
Ska till Smålandsstenar igen i eftermiddag och fika med fröken Lorentzon, ska se om det hänt något i hennes liv. Sällan vi ses så här ofta så det känns lite ovant..
Skulle vilja påstå att det var längesen neggo-anna besökte sin blogg så vill därför påpeka att timingen på vissa områden i mitt liv alltid suger och att jag anser detta vara mycket, mycket orättvist. Släng därtill in faktumet att jag av någon anledning ska dras med dåligt samvete på grund av andras beteende. Tänker tjura över detta ett tag, lyssna på deppig musik och drömma om en värld där ens känslor är okej..
Sen åker jag och fikar med Emilia, depressionerna blir kortare och kortare ju äldre Anna blir.
Förutom att min mage och huvudet hade åkt till Liseberg utan resten av kroppen. (snurrandet kan också ursälktas av en enorm oförmåga att använda uttrycket "nej tack, det är bra nu") hade jag ett par härliga missöden:
När jag var på socialförvaltningen för att skriva på mina lönepapper bröt jag av cykelnyckeln i låset. Lailas lås på Lailas cykel. Fick tillslut upp det efter att erkännt det hela för Kenth. Ska nu köpa ett nytt lås till hennes cykel då detta är obrukbart..
Jag tog hissen när jag skulle lämna huset eftersom jag hade en jättestor resväska. Gissa vem som blev inlåst. Tog fem minuter innan jag insåg vad jag gjort för fel. Fem ganska ångestfyllda minuter. Finns risk för en begynnande hissskräck nu.
När jag kom till värnamo insåg jag att tåget jag skulle åka med till smålandsstenar visade sig vara en buss. Var jättespännande att se hela sydvästra småland på vägen hem. Inte.
Idag har jag fått halva håret avklippt. Misstänker att Lovisa räddade vad som räddas gick men det är väldigt kort..
Gick sen på banken och fick ut hela min lön i kontanter. När det känns okej får man för lite pengar..
Eftersom jag plötsligt hade en del kontanter bestämde jag mig för att betala tillbaka en skuld och spenderade en liten stund hos Ester och Marcus.
Just nu håller jag på och tömmer mitt rum så att min lillebror ska kunna flytta in i slutet av sommaren. Inte, jag hänger på facebook och bloggar..
Ska till Smålandsstenar igen i eftermiddag och fika med fröken Lorentzon, ska se om det hänt något i hennes liv. Sällan vi ses så här ofta så det känns lite ovant..
Skulle vilja påstå att det var längesen neggo-anna besökte sin blogg så vill därför påpeka att timingen på vissa områden i mitt liv alltid suger och att jag anser detta vara mycket, mycket orättvist. Släng därtill in faktumet att jag av någon anledning ska dras med dåligt samvete på grund av andras beteende. Tänker tjura över detta ett tag, lyssna på deppig musik och drömma om en värld där ens känslor är okej..
Sen åker jag och fikar med Emilia, depressionerna blir kortare och kortare ju äldre Anna blir.
Kommentarer
Trackback
