Life is a rollercoaster, just got to ride it..
Helt klart bättre idag, alltså helt ofarligt att fortsätta läsa, den något vitsigare Anna är tillbaka.
Har påbörjat nedräkningen nu. Får väl se om du får rätt och jag glömmer vad det är jag räknar ner till innan mitt eget flyg ens hinner lyfta. I doubt it. Tror att det är större risk att du blir uppäten av en haj (har man såna på afrikas östkust?) alternativt att Jack Sparrows kompisar i tracksuits skjuter bestick på er. Tror det är lungt med isbergen i alla fall..
Upptäckte igår då jag under en svag stund övervägde en annan karriär att en i stort sett identisk utbildning till den jag ska åka till Leeds, alltså en äcklig industristad i norra England, för att läsa finns i Växjö, alltså Växjö i Sverige, Växjö två timmar från mitt älskade Hällabäck, Växjö som ligger en timme från Kalmar. Guess who's flying high right now..
Känns bra att veta att jag inte måste älska Leeds, känns bra att om jag faktiskt tröttnar på den avslappnade (läs extremt oorganiserade alternativt lätt berusade) mentaliteten i landet där solen aldrig skiner och paraplyna blåser sönder så kan jag, utan att för den skull ge upp mina drömmar om att rädda världen det minsta, komma hem till älskade, välorganiserade, jobbigt överlägsna, snörika alternativt soliga, rena Sverige igen och helt enkelt skylla min tidigare kärlek till Bettans lilla ö på tillfällig sinnesförvirring.
Bara vetskapen om att det är okej att inte trivas, vetskapen om att jag faktiskt inte behöver välja, vetskapen om att ifall jag känner likadant om fyra månader som jag gör idag så kan jag komma tillbaka, vetskapen om att jag faktiskt kan få allt jag just nu vill ha (om jag bara väntar till augusti om ett år) gör att jag återigen ser fram emot Leeds. Nu vill jag dit. Jag vill dit och på riktigt känna efter om det var England jag blev kär i förra året eller om det snarare handlade om illusionen av att ha vuxit upp..
Har påbörjat nedräkningen nu. Får väl se om du får rätt och jag glömmer vad det är jag räknar ner till innan mitt eget flyg ens hinner lyfta. I doubt it. Tror att det är större risk att du blir uppäten av en haj (har man såna på afrikas östkust?) alternativt att Jack Sparrows kompisar i tracksuits skjuter bestick på er. Tror det är lungt med isbergen i alla fall..
Upptäckte igår då jag under en svag stund övervägde en annan karriär att en i stort sett identisk utbildning till den jag ska åka till Leeds, alltså en äcklig industristad i norra England, för att läsa finns i Växjö, alltså Växjö i Sverige, Växjö två timmar från mitt älskade Hällabäck, Växjö som ligger en timme från Kalmar. Guess who's flying high right now..
Känns bra att veta att jag inte måste älska Leeds, känns bra att om jag faktiskt tröttnar på den avslappnade (läs extremt oorganiserade alternativt lätt berusade) mentaliteten i landet där solen aldrig skiner och paraplyna blåser sönder så kan jag, utan att för den skull ge upp mina drömmar om att rädda världen det minsta, komma hem till älskade, välorganiserade, jobbigt överlägsna, snörika alternativt soliga, rena Sverige igen och helt enkelt skylla min tidigare kärlek till Bettans lilla ö på tillfällig sinnesförvirring.
Bara vetskapen om att det är okej att inte trivas, vetskapen om att jag faktiskt inte behöver välja, vetskapen om att ifall jag känner likadant om fyra månader som jag gör idag så kan jag komma tillbaka, vetskapen om att jag faktiskt kan få allt jag just nu vill ha (om jag bara väntar till augusti om ett år) gör att jag återigen ser fram emot Leeds. Nu vill jag dit. Jag vill dit och på riktigt känna efter om det var England jag blev kär i förra året eller om det snarare handlade om illusionen av att ha vuxit upp..
Kommentarer
Trackback
